uppdrog ett förhänge vid ingången till ett angrä , sande kaniaett, Pachevo, som framskyndade cy, å vitie innesluta henne i sina armar. Elvira up p ell rop och nedföll sanslös. I samma ögo: hör man ett rop wif.år och med lågande gammt ca dvik i handen instörtar Miguel. dastigava an biixtea kastar ban sig öfver sin br Orson, ge nosa griar höga med förnyade SYD och stracbonon IAS vil siaa fötter. Pe tefter falisr kaj, lutor sig öfvor Kroppen, betraktsr hoPalt OCh stöter dolken ånyo Å (ande, ot sret kunde undsamma ÖRgvgs Mick jiniranga lika IM od några g erancarikuMig el. — Ioland åskådarber. irker man Naviera, som oogUtr sig dit, för avi vaåennes koostsrepp förbebon, som föraniedd doktorns Jarncie och sedermera päåskyn dat nom, 8tt hoa under, odat fiastålla honor . bilen, deri han underrätvades gm sia bror 5 vel Å Pgaf ablick blickar 2d Gti Viiusd ia, lissom it Fa ör annades atlrätitvison. Hans många vittnen, att dec skulle vadelse nma. PHessutom vövskade a och beklagade sig öfver senvarna, som dröjde att afrurna au bict den falla och innetöll, av al två Doemioikaner-raanalfräisspiaisen och der varda Tor Re fm orm ighet, vi i början af cunha villa icke bikta. 1 afrästsplatsen och we tillbaka i fängelset. Föriom presterneg, anv underkasta visade honom den ene det som väntar åogerfulla syndare, 3 med svartaste färger för hoeviga fördömelser och de åändsnudle blifva straffet för hans oar jus: hvad jag vill, svarade han, jag Bnedaarar firsanneisen öfver milt eget huisuä! oGån eter frukien, att jag genom min Gulsbespottelse nsdurager bilens vrede öfver kola staden.2 Nar cräeviskopen primas erfor allt getta, gaf: han befallning, ew man för denna gårg skulle skri-! da till förbrytarens utning, I irots af bans vä-l gran att bikirn. OYid underrättelsen derom, biefl invånarnes i Goa bestöitning utomordenslig, ty seden flera årbundraden utboka bade ingen afr äte. ning ägt rum Uusder sådana omstånd igbeter deh den! elinävna vidskepetsen spådde den största otyeka. — Acanba oleffrraktiigen för fjerde sången förd ur! sitt länagise. I de: tac sonbdlieck läste man froessor i alla kyrkor, för alt nilåra himlens vrede, och å akerprättaren på schavotien fullgjorde sin pligt, föllo alla Därvarende på ina och läste böner för den till döden hemfaiine. (Ur lit. vu. krit. Hlätt. der Rörsen Ilalle d. 17 fan 1233). TORNET TTR EPEM SRS AEA PARAR