mot safliden person skulle äfven utsträckas til den aflidnes andra arfvingar, eller till den, sox genom testamenie trädt i bröstarfvinges rätt samt att för sådant åtal preskriptionstider a 2:ne år efier det ärekränkningen skett och a 6 månader efter derom erhållen kännedon måtte bestämmas. Men voro tio år förflutn sejan den aflidit, emot hvilken ärekränkninge blifvit riktad, skulle rätt till åtal hafva upp hört. Svea Hofrätt anmärker, att den, som belju per annan i skrift, den förbrytaren sjelt utspri der, ej böra kurna i något fall antagas bafvs kandiat af obetörksamhet, enär den tid, som er. fordrades lör lögnens nedskrifvande på papper och möjligen afskrifning af flera exemplai deraf till uspridandet uteslöt all möjlighet a öfverilning. Rättigheten till åtal af horsbrott anser Sve: Hofrätt böra utsträckes till allmän åklagare, di talan om skilnad i äktenskapet på grund hära göres vid domstol anhängig. Både Svea Hofrätt ecch Hofrätten öfver Skå. ne och Blekinge anmärka, att då någon bortförer annan mans hustru med hennes vilja, böj äfven hon straffas. Sistnämnde Hofrätt åberopar sig å Norska lagförslaget med dertill hörande motiver rörande detta ämne. Fängelse eller streffarbete från 6 månader till 3:ne år föreslås såsom ansvarspåföljd för hustrus så he. skaffade brotislighet. Hofrätten öfver Skåne och Blekinge anmärker äfven, att i händelse mannen, som bortförer anrans hustru, är gift, bör straffet, som. enligt lagförslaget är fängelse, för honom hö jas till straffarbete ifrån 6 månader till 3:ne år. Svea Hofrätt föreslår, att då skoleller religionslärare, uppfostrare eller läromästare dömes till straffarbete för otukt med qvinnokön, som de till undervisning eller uppfostran mottagit, skall en sådan ock dömas medborgerligt förtroende förlustig. En handa anmärkning framställer äfven Götha Hofrätt i afseende på dem, som under sken af gudaktigeller religionsutöfning förleda någon till otuktig lefnad. Hofrätten öfver Skane och Blekinge anser emot naturen stridande otukt ej utgöra föremål för strafflagen, samt har derföre hemställt, att bestämmelsen derom bör utgå, hvaremot Assessor Schmidt sig reserverat. Svea Hofrätt anmärker, att lägersmålsförseelser bhfvit ur lagförslaget uteslutna ehuru sägesmannen ännu efter gällande är derför underkastad böver och annan påföljd. Dock anser Hofrättex möjligt, sti mening vore, det saken skulie blifva föremal, för, polisstadgande, Hofrätten öfver Skåne och Blekinge anförer, att då mordbrand å kyrka, enligt Hofrättens tanke, innefattar det gröfsta våld å heigedomen och endast af sådant skäl förtjenade en högre bestr-ffaing, samt dessutom en sådan gerning äfven i materielt hänseende inverkade högst menligt för den menighet, hvars skyldighet det är att bygga kyrkan, enär i många fall medel till dess återuppförande måste hopsamlas kring hela riket, hvarigenom skadan kan råaknas för allmän, så anser Hofrätten en såden gerning bära straffas strängare än mordbrand å vanliga hus 12), Såsom försvårande omständigheter vid. mordbrand anser Hofrätten äfven böra hänföras, om den 2anställes nattetid elier då vattenbrist inträffar. I begge fallen, yttrar Hofrätten, måste faran, hvilken icke för mordbrännaren kan vara obekant, blifva större och följaktligen följderna af mordbranden al mer a!lmän farlig beskaff phet, likasom man i enahanda förhållande bör förutsätta hos germingsmannen en slörre brottslighet i viljan. Äfvenledes har Hofrötten föreslagit skärpning i streffet för sänkning af skepp eller farkost, eller för skadegörelse å kanal, slussverk eller annan byggnad tjenande till skydd mot vattnets våld, så vida sådant föröfvas nattetid. Götha Hofrätt tillstyrker, att den som antänder boningshus eller sådana, der merriskor vistas, eller ock fartyg, må i stället för det af 12) För mordbrand å kyrka under gudstjenst, elier då menniskor äro der församlade, har Lagförslaget stadgat skärpning i straffet (se 21: 2 SB... Men vi kunna icke med Hofrätten instämma deri, att kyrkas antändande i allmänbet och utan att menniskor der äro församlade, utgör ett större brott än antän