sentationens vaäasende, samt att den skadiisa verkan deraf icke försvinner, så långe orsaken qvarstår; hur har han då kunnat tro sig bota representationen med några små förändringar, nästan utan undantag tillhörande formen? Jemte omöjligheten, att med konungens och ståndens begifvande afskaffa ståndsindelningen, har Förf. för dess bibehållande anfört tvenne skäl, som blott behöfva påpekas, för att vederläggas. Det första är, att med allmänna val är ingen öfre kammare möjligt. Finnes då ingen öfre kammare i det af Förf. sjelf citerade Nordamerika, eller i Frankrike? Eller gifves det kanhända i samhället ingen så stor och aktningsvärd egenskap, som börden, som lyckan att vara född till en spilta vid hästgardet, till verkliga eller icke verklig kammarjunkare? — Ty att det är börden, som regnerar i Förf:s nÖöfre kammarea, har allmänheten redan sett i resymten af hans skrift. — Det andra skälet för ståndsindelningens bibehållande är, säger Förf., bristen på allmän anda, allmänt intressec, d. v. s. på intresse för landets allmänna angelägenheter. Man kunde här fråga, hvad orsaken är, att intresse för allmänna angelägenheter saknas hos ett folk, som från uråldriga tider de jure varit och är sin egen lagstiftare, och alla skola svara: det är ståndsindelningen; från den tid, denna infördes, kufvades intresset för det allmänna under ståndsintresset, modfälldes den pallmänna andanaq, emedan den stängdes från möjligheten att verka, och hvarhelst man dragit parti af ståndsindelningen, äfven då det påstås hafva skett i god afsigt, har den blifvit begagnad såsom söndrande medel, aldrig såsom förenande. Men om nu så illa vore, att ingen allmän anda funnes här i landet, borde man då uppsåtligen ställa så till, att den ej heller skall komma att finnas? — Ty hvad annat gör den, som, löjligt att tänka på, söker ställa formerna så, att den allmänna andans inverkan skall blifva umbärlig? ) Vi neka imellertid, att en allmän andaq saknas i Sverge; den uppenbarar sig i hundrade tillfällen, och det är först i riksdagens laboratorium den förvandlas till — ståndsanda. Denna sednare är ingen profkarta på andan hos folket. Om Förf. låter ljuset brytas genom fyra olikfärgade glas, och får fyra kontrasterande färger, slutar han deraf, att solljuset förlorat sin färg, sina till enhet sammansmältliga nyanser? En uppfinning af Förf., att upphäfva ståndsskilnaden, har blifvit glömd i resumåten, men förtjenar att omnämnas. Förf. föreslår nämligen, att representanterne skola lotta om sina platser på kamrarnas bänkar. Härigenom, pistår Förf., skola stånd och klasser nverkligen blandas med hvarandrax, och en representation af det allmänna, åstadkommas. Risum teneatis amici! Detta listiga sätt att cverkligen blauda stånden) med hvarandra, har synts förf. lättare att verkställa, än ståndsskilnadens upphäfvande medelst allmänna val, och vi borde nu i ordningen undersöka om ståndssplittringen, såsom en brist, må anses lyckligen och väl afbjelpt genom blandningen på — bänkarne; men uppfinningen är ny och må ankomma på ett försök, hvartill en politisk middag ellers. k. corrupta, lämpligen kunde väljas. Hvad verkställbarheten angår, så medgifva vi visserligen obetingadt, att blandningen på hänkarne är lättare att verkställa, synnerligast sedan förf. förekommit, att ingen bondtröja eller borgarerock må råka i kollision med någon biskopskåpa eller kammarjunkareuniform; men deraf följer dock icke, att införandet af allmänna val bordt anses omöjligt, hvarken med afseende på regeringen eller folket. Om förf. kunnat tilltro regeringen så mycket förstånd, att hon skulle fianas villig efterskänka enväldet öfver den ekonomiska lagstiftningen, så borde han äfven tilltrott henne förmågan att uppoffra den makt hon äger genom ståndssplitet, en makt mycket angenäm för en dålig regering, mycket oläglig för en duglig, för er som bar så stora planer, att deras utförande fordrade folkets odelade förtroende, hvilket, som hvar man vet, aldrig blifvit egnadt stånden. Ser man dervid tillika just på den närvarande tidpunkten, så finner man väl å ena sidan mycI a Ara mÄlan Am AR FÅ Po oe H LL as Pe FP