per nmauscr etc. Käromålet ogillades så väl vid första som andra instansen. —— LL — Åll förvara mjöl genom pressning. Hr Robineau har till Franska Vetenskaps Akademien inlemnat prof på mjöl, sam han genom stark pressning biagt i tegelformiga stycken, för att lättare kunna förvaras. Det ar bekant, att man i Amerika brukar pressa det mjö!, som exporteras, på samma sätt som man prässar tobak och många andra varor; men afsigten dermed är hufvudsakligen att det skall taga mindre rum, eller att så mycket mer må kunna packas i kärlet. Hr Robineau lägger deremot icke sivu mjöl i någonting, han bringar det i styckea så stora som vanliga tegelstenar. Denna uppfinning gör det icke allenast mycket lättare och mindre kostsamt att magasinera mjölet, den skall ock, eter uppfinnarens påstäende, bibehålla det vid sin ursprungliga godhet; han försäkrar, att han lagt sådgane pressade mjölstycken i annat mjöl, som varit skadadt af fukt (unket; och angripet af insekter, och a.t det legat der åtta dagar utan att hafva tagit ringaste skada. Han skall till och med i tolf år hafva förvarat sådant pressadt mjöl på ett torrt siälle, och funnit det i fullkomligt godt stånd, ef.er denna tids förlopp. Uppgiften bar all sannolikhet. Det torde för flere läsare vara bekant, att den Engelska humla, som hitkommer, är så hårdt pressad, att man beböfver använda yxa eller eu slags huggknifvar, för att skilja en del ifrån det öfriga, och att humlan i detta hoppressade tillstånd ojemförligt bättre och längre bibehåiler sin styrka, än då den på vanligt sätt förvaras. Pressniogen låter också utan svärighe: verkställa sig med en hydraulisk press. Men att förvara det vigtigaste födoämnet, mjöl, på ett sätt, som besparar den mängd af dagsverken, hvilka nu erfordras till spannmålens skyflling på kronomagasinerna, iorde finna ett större motstånd än någon tror; vi hafva åtminstone hört allvarsamt förfäktas, att, äfven om några medel till spanmäls förvaraude, utom de vanliga, kunde uppfinnas, borde de aldrig i de allmännaeller kronomagasinerna antagas, emedan magasinsförvaltarne äro så illa lönte, awt de utom sportlerna aldrig skulle kunna lefva. — Täftan emellan Amerikanska och Engelska Lokomoliver. Den ramniunnige Amerikanske Lokomotif-byggaren Norris har erbjudit sig att skicka en af sina Lokemotiver, såsom prof till England, påstående att den, under bestämda omständigheter, bvilka han utredt, skall uträtta långt mer ån Engelska maschiner af samma slag och kosta lika mycket; han utlofvade, att om något jernysgssällskap i England ville göra försöket, skulle ban öfverskicka en af sina machiner och dervid bestå alla omkostnader, så vida den icke höll profvet; men deremot skulle machinen köpas, om den uppfylide hvad Hr Norris uppgifvit. Stiftarne af Birmingham-Gloucester jernvägssällskapet gingo in på dessa vilkor, och utfäste sig att köpa tio sådane lokomotiver, om de uppfyllde hvad som lofvats. Flera Engelska tidningar skrika förfärligt öfver denna apostasie från Engelska fabrikanterna och machinerna; andra profetera Amerikanarnes besegrande. : — Eldsvådor i London 4838. Signalerna för e!dsvådor stego detta år till 755, hvaraf 80 endast voro ett blindt allarm och 407 skorstense!d. De öfriga 568 inträffade de flesta i Januari månad; vid 2lla omkommo 21 menniskor. Anialet af de byggnader, som förstördes eller skadsdes, utgjorde nära 800; deraf voro 461 försäkrade, både hus och lösören, af 59 endast häsen, i 428 endast lösören. Fem af eldsvådoraa hafva uppkommit genom barn som lett med eld, 3 genom fyrverkerier, 32 genom torkning af linne vid eld, 4 genom åskan, 9 geBom beredning af svafvelstickor, 4 genom tobaksrökning, 3 genom lumpor och garfvarbark, som 5f sig sjelfva antändts, 6 genom mordbrand, 1 genom för stark eldning, er