Åtskilliga omständigheter under de sednast
dagarne, men isynnerhet Hr Grefve Anckar
svärds artikel i sista Lördagsbladet hafva gjor
en diversion nödvändig för de tidziagar, son
förut i några månader varit sysselsatta, att fö
hela Svenska allmänheten bula upp och blås
lif i någon förment vidt utgrenad förening, un
der nawmn af koalition, bvilken vore så skadli;
för en verklig opposition, att sjelfva Redaktö
rerne af Minerva — märk väl läsare — Mi
nervu och Freja, dessa, sedan många år, föl
sin politiska karakter, frihetssinne och konse
qveas så väl kända publicister ansett sig bör
skynda fåderneslandet till undsättning och räd
då — den verkliga oppositionen! Beklagligt
att glädjen räckte så kort! Det var verkliger
nästan obarmhertigt af Grefve Anckarsvärd
att genom den öppenhet, hvarmed han yttra!
sig i sin förklaring, så i ett ögonblick rifva
omkull, hvad publicitetens atrollpackap (sv
hon sjelf benäget kallat sig) och hennes jätte
under loppet af flere månader varit så syssel-
satte att uppstapla. Också har detta, till en
början, alldeles förstört koncepterna hos pac-
kan. Hon har påtagligen varit urståndsatt att
komma sig före det ringaste under de två dygn,
som sedermera förflutit, och hon skulle varit
alldeles förlorad, om ej en serskild omständig-
het lyckligtvis kommit henne tillhanda, likt en
planka för den i hafvet skeppsbrutne, och på
hvilken hon nu befinnes utsträckt och kafvan-
de af alla krafter, för att hinna till land. —
Denna omständighet bestod deri, att uti den
artikel, som finnes uti vårt Fredagsblad, med
rubrik: nödig kollationering med några lands
orts-blad, står, att idet, så vidt man kunnat få
reda på, icke var Freja, utan Minerva, som
först börjat hänsyfta på någon koalition, och
att detta skedde den 235 Maj). Nu lärer i-
medlertid så lyckligt åtburit, att ordet koali-
tion redan den 44 Maj eller åtta dagar förut
verkligen blifvit nämndt i Freja, hvilket förfat-
taren till Fredagsartikeln hade öfversett. Ett
lyckligare fynd hade under närvarande förhål-
lande aldrig kunnat göras. Det är väl i sig
sjelf alldeles likgiltigt för hufvudsaken, och för-
ändrar icke en hårsmån i det öfriga af be-
visningen; men har imedlertid varit ett för-
träMligt medel för cpackann, att dölja sitt bry-
deri, till dess hon åter kommer sig före
hvarföre hon ock med kommentarier deröfver
fyllt nästan ett helt nummer. Lyckliga all-
mänhet, som blir trakterad med en så gediger
andelig spis! När nu detta kunnat upptega nå-
got öfver sju spalter i Minerva, huru många
spalter skola väl då, efter vanligt regula di tri,
åtgå, innan Grefve Anckarsvärds artikel hinner
blifva kommenterad? Ty tänk bara efter, bvilka
vigtiga upplysningar uppstått genom Grefve Anc-
karsvärds skrift. Det är icke allenast derige-
nom konstateradt och medgifvet, att Grefve
Anckarsvärd och Friherre af Nordin åter in-
trädt i sitt fordna umgängsförhållande, sedan
de i flera år varit skarpa motståndare, utan
äfven, att de stundom enskildt gamtalat med
hvarandra öfver åtskilliga allmänna ämnen.
Hvilken outtömlig grufva för så stora kombi-
mationsförmågor, som Minervas och f. d. Utgif-
varens. Att två notabla personer samtala med
hvarandra om allmänna ämnen! Begriper
icke Läsaren, hvilken vada redan häri ligger
för en verklig opposition, sådan, som Hr Aske-
löf och för detta Utgifvarena naturligtvis vilja
fordra — för en verklig opposition, sådan, som
man önskar sig den i den antiehambre, der
Minervas utgifvare tillåtes skrapa vördnadsfull
fot! Men än vidare: Friherre af Nordin har
perkligen tagit afsked ur statens tjenst, och pi
köpet har Friberre Sprengtporten utgifvit tan-
kar öfver representationena, hvilka äro byggda
på helt andra grunder, än det Richert-Anckar-
svärdska förslaget. Ser man ännu icke, huru
fruktansvärd en koalition är, som redan börjar
på det sättet! Ol! Du beskedliga allmänhet.
bvad vårt stora kannstöparepar ännu i månader
skall undfäögna dig med uträkningar om allt
detta! Ty hela deras vinst och deras enda
resurs, att söka göra sig bemärkta, är, atticke
låtsa se, ehvad hela allmänheten nogsamt begri-
per, att, om det är fråga att uträtta något i oppo-
sitionsväg vid en blifvande riksdag, så är dertil!
icke nog, att ett par personer enskildt samtgla
Att det egentligen först var den 7 Juni.