NORGE. Den 3 dennes förekom i Storthinget frågan om den Storthinget meddelade Kongl. resolution af den 530 sistlidne Januari, angående nedsättningen af den till undersökning af vissa unionella angelägenheter förordnade kommiticen. Konstitutionskommittåen, som ansett resolutionen innefatta blott en förberedande åtgärd, med hvilken Stortbinget icke, utan serdeles öfvervägande grunder, borde genom adresser eller på annat sätt befatta sig, hade derföre hemställt, att finansdepartemangets skrifvelse med berörde Kongl. meddelande mitte läggas till bandlingarne, och denna bemställning vann äfven enstämmigt bifsll. Disskussionen gaf likväl ett par ledamöter tillfälle att, med anledning af en ledamots i den förordnade kommitten, Prosten Riddervolds, närvaro yttra den önskan, att en Norsk generalkonsul och Norska vicekonsuler måtte tillsättas i Sverige, äfvensom Svenska konsuler i Norge, emedan, påstodo talarne, Norska sjöfarande i Sverige sakna allt skydd. Riddervold parade härtill, att den blifvande kommitten säkert med nöje skulie mottaga de anmärkningar, synnerligast med afseende på bestämda fakta, som af någom meddelades. Under örlogsbriggen Frederiksvärns uppehåll vid Cronstadt, afreste Kaptenen Klinck den 41 Juli med alla kadetterne och så många officerare tjensten kunde umbhära, till S:t Petersburg, der de af en adjutant från Kejsaren inbjödos till lustslottet Petershoff och der presenterades för Kejsaren. Alla auktoriteter i Petersburg, så väl som dervarande Svenske och Norske ministern Friherre Palmstjerna viste de Norska officerarne och kadetterne den mest förekommande välvilja, och alla cffentliga inrättningar stodo dem öppna. ge