ansett mig böra nämna det, efter det kommit att fästa min uppmärksamhet. 4. Motsvara fördelarne kostnaden? Då inga fördelar fuunits, så är arbetskostnader bortkastad. En karl har dock dagliger haft fullt upp att göra med hackelseskärningen,tillsättningen af det jästa fodret, samt det torra höets utlemnande för dessa 27 kor; om man således antager, att en karl medkinner dessa sysslor för 30 kor, så ökas utfodringskostnaden för dem med 32 sk. per dag, eller 3 Rdr 32 sk. för veckan, och för 8 månagders stillning inne med 417 Rdr 16 sk. Rgs, som dock motsvarar 567 kannor mjölk å 40 sk. pr kanna, eit här på orten vanligt pris. VO AE JA För att meddela den öfvertygelse jag äger, att intet fel är begånget i sjelfva behandlingen af fodrets upphettning, anser jag mig skyldig redovisa, huru detta tillgått. I Ladugården uppsattes en lår af bräder, 7 alnar 9 tum läng, 2 alnar 9 tum bred och 2 alnar 46 tum hög, afdelt i 40 lika stora rum; hvardera inrymmande, hvad som beräknats åtgå till bvarje gifning för dessa 27 kor, eller !,:del af 25 lispund 43 skålpund foder — 8 lispund 41 skålpund. Saltet, 4!, lod per ko eller 4 skålpund 9, lod, upplöstes i 24 kanner vatten, hvaraf !;:del, 8: kannor, åtgick till fuktande af hvarje hackelseblandning, eller 8 lisp. 44 skålp. Den med hö och halm i blandade hackelsen utbreddes i mindre qvantiteter på golfvet af foderskullen, der det med en träd-j gårdskanna fuktades med ofvan omtalta saltvatten; derefter nedkastades det genom en lucka i den: nedunder stående låren, och af karlen med trä-j skor sammantrampades så hårdt som möjligt. Vidj 42, högst 45 graders värma i ladugården åtgår 72; timmar till dess upphettande, men vid 6 å 8 gra-;j ders 76 timmar, i hvilket fall det 40:0 rummet begagnades, hvarigenom tiden för gifningarne kunde; biifva förändrade. Vid uttagningen ägde fodret full hetta, rykte, som om det varit upptaget ur en kokgryta, ägde skön aromatisk Jukt, lik den, som: erfares å nybergade ängar. Den tömde låren ifyll-: des genast, på ofvan anfördt sätt o. s. v., hela tiden igenom. Tit. A. Noring uppgifver, att han: funnit 3 dagara (troligen dygn eller 72 timmar) för mycket för fodrets sjelfupphettning, hvarigenom det måhärda ,öfvergått till förruttnande jäsninga, och derföre nedsatt tiden till 2:e dagara (48 tim-; mar), men temperaturen af buset är icke af honom: uppgifven, som dock har det väsentligaste infly-:; tande på tiden för upphettningen ). Att detfoder, som här behöft den uppgifne, af temperaturen beroende tiden för upphettningen, icke hunnit gå till förruttnelse, torde deraf vara ådagalagdt, att det begärligt förtärdes. Jag har icke varit i tillfälle, att, i likhet med hvad i qvartalsskriften uppgifves, begagna potatis i det jästa fodret; att potatis skall vara närande och mjölkgifvande, finner jag ganska naturligt; men att den är det lika mycket fodrad rå, är ock min öfvertygelse; en af landets nitfullaste landtbrukare, Major Carl Ekenstam, på Husum i Östergötbland, äger den lyckligaste erfarenhet af potatesutfodring, bvarom han aåfven utgifvit en äfbandling, som förtjenar all uppmärksamhet. Agnarne bar jag icke heller begagnat i det jästa fodret, af orsak, att jag föreställde mig, att de genom enelagen skulle blifva begärligare och sjelfva lagen genom dem; hvadan ock ej mer än en vattning om dagen ansetts be-: höflig. i Enligt Noringska utfodringssättet, erhåller hvarje ko: 40 skålpund balm t 6 agnar 4 lod salt och i 5 skålpund potatis I summa 22 skålpund; men som det lärer vara Wiener skålpund, så svarar det i det närmaste mot; 245, skålpund svensk vigt. Det vore verkligen intressant, att hafva utrönt, huruvida ej fullt friska kreatur, som genom vanan vid sjelfhettadt foder ej tunnit blifva bortskämde, icke skulle visa samma hull och mjölkgifvande af detta qvantum foder gifvet ojäst, d. v. s. torr och rå. Jag tror, att man förbastat sig i antagandet af upphettade fodrets fördelar, då man ej förut gjort vågen jemförelse härutinnan. Att kreaturen, enligt de meddelade urpgifterna, ökat bull och mjölk af den nya utfo-l dringen, måste man sätta full tro till, helst de af, högst aktningsvärda personer blifvit meddelade; men j om dessa fördelar härrört af sjelfva metodens förträfflighet, eller måhända deraf, att kreaturen nu erI hålla ymnigare stillning och jemnare ans, än förut, då det kanske endast berodde af ladugårdspigorne, att ställa gifningarne och ansen efter godtfinnande, är ännu icke fullt utredt. För dem, som med förtroende redan omfattat den nya fodermetoden, skall denna uppsats troligen finnas högst öfverraskande; jag kan blott försäkra, alt jag af allvarligt nit för det ifrågavarande ämnet naft all möjlig möda och uppmärksamhet ospard, för att komma till någorlunda visshet, i afseende I på svaret å den frågan, om sjelfupphettadt foder gifver mera hull, trefnad och mjölk, än samma mängd och slag, utfodradt på förut öfligt sätt? Då man numera äger den väl grundade öfvertygelsen, att ladugårdsskötseln är en så väsentligt ingripande organ i landibruket, så får jag ock vördsamt uppmana hvarje för sitt yrke nitälskamde landtbruI kare, att genom anställande försök, jemförelser och rön söka vinna närmare erfarenbet i detta vigtiga lämne, samt låta bekantgöra de resultater, som erhållas. Mad danne dac har jag imedlertid tills vidare allt i jäst form.