ansett mig böra nämna det, efter det kommit att
fästa min uppmärksamhet.
4. Motsvara fördelarne kostnaden?
Då inga fördelar fuunits, så är arbetskostnader
bortkastad. En karl har dock dagliger haft fullt
upp att göra med hackelseskärningen,- tillsättnin-
gen af det jästa fodret, samt det torra höets utlem-
nande för dessa 27 kor; om man således antager,
att en karl medkinner dessa sysslor för 30 kor, så
ökas utfodringskostnaden för dem med 32 sk. per
dag, eller 3 Rdr 32 sk. för veckan, och för 8 må-
nagders stillning inne med 417 Rdr 16 sk. Rgs, som
dock motsvarar 567 kannor mjölk å 40 sk. pr kan-
na, eit här på orten vanligt pris.
VO AE JA
För att meddela den öfvertygelse jag äger, att
intet fel är begånget i sjelfva behandlingen af fo-
drets upphettning, anser jag mig skyldig redovisa,
huru detta tillgått. I Ladugården uppsattes en lår
af bräder, 7 alnar 9 tum läng, 2 alnar 9 tum bred
och 2 alnar 46 tum hög, afdelt i 40 lika stora rum;
hvardera inrymmande, hvad som beräknats åtgå
till bvarje gifning för dessa 27 kor, eller !,:del af
25 lispund 43 skålpund foder — 8 lispund 41 skål-
pund. Saltet, 4!, lod per ko eller 4 skålpund 9,
lod, upplöstes i 24 kanner vatten, hvaraf !;:del, 8:
kannor, åtgick till fuktande af hvarje hackelsebland-
ning, eller 8 lisp. 44 skålp. Den med hö och halm i
blandade hackelsen utbreddes i mindre qvantiteter
på golfvet af foderskullen, der det med en träd-j
gårdskanna fuktades med ofvan omtalta saltvatten;
derefter nedkastades det genom en lucka i den:
nedunder stående låren, och af karlen med trä-j
skor sammantrampades så hårdt som möjligt. Vidj
42, högst 45 graders värma i ladugården åtgår 72;
timmar till dess upphettande, men vid 6 å 8 gra-;j
ders 76 timmar, i hvilket fall det 40:0 rummet be-
gagnades, hvarigenom tiden för gifningarne kunde;
biifva förändrade. Vid uttagningen ägde fodret
full hetta, rykte, som om det varit upptaget ur en
kokgryta, ägde skön aromatisk Jukt, lik den, som:
erfares å nybergade ängar. Den tömde låren ifyll-:
des genast, på ofvan anfördt sätt o. s. v., hela ti-
den igenom. Tit. A. Noring uppgifver, att han:
funnit 3 dagara (troligen dygn eller 72 timmar)
för mycket för fodrets sjelfupphettning, hvarigenom
det måhärda ,öfvergått till förruttnande jäsninga,
och derföre nedsatt tiden till 2:e dagara (48 tim-;
mar), men temperaturen af buset är icke af honom:
uppgifven, som dock har det väsentligaste infly-:;
tande på tiden för upphettningen ). Att detfoder,
som här behöft den uppgifne, af temperaturen be-
roende tiden för upphettningen, icke hunnit gå till
förruttnelse, torde deraf vara ådagalagdt, att det
begärligt förtärdes.
Jag har icke varit i tillfälle, att, i likhet med
hvad i qvartalsskriften uppgifves, begagna potatis
i det jästa fodret; att potatis skall vara närande
och mjölkgifvande, finner jag ganska naturligt; men
att den är det lika mycket fodrad rå, är ock min
öfvertygelse; en af landets nitfullaste landtbrukare,
Major Carl Ekenstam, på Husum i Östergötbland,
äger den lyckligaste erfarenhet af potatesutfodring,
bvarom han aåfven utgifvit en äfbandling, som för-
tjenar all uppmärksamhet. Agnarne bar jag icke
heller begagnat i det jästa fodret, af orsak, att jag
föreställde mig, att de genom enelagen skulle blifva
begärligare och sjelfva lagen genom dem; hvadan
ock ej mer än en vattning om dagen ansetts be-:
höflig. i
Enligt Noringska utfodringssättet, erhåller hvarje
ko: 40 skålpund balm t
6 agnar
4 lod salt och i
5 skålpund potatis I
summa 22 skålpund; men som det lärer vara Wie-
ner skålpund, så svarar det i det närmaste mot;
245, skålpund svensk vigt. Det vore verkligen in-
tressant, att hafva utrönt, huruvida ej fullt friska
kreatur, som genom vanan vid sjelfhettadt foder ej
tunnit blifva bortskämde, icke skulle visa samma
hull och mjölkgifvande af detta qvantum foder gif-
vet ojäst, d. v. s. torr och rå. Jag tror, att man för-
bastat sig i antagandet af upphettade fodrets för-
delar, då man ej förut gjort vågen jemförelse här-
utinnan. Att kreaturen, enligt de meddelade urp-
gifterna, ökat bull och mjölk af den nya utfo-l
dringen, måste man sätta full tro till, helst de af,
högst aktningsvärda personer blifvit meddelade; men j
om dessa fördelar härrört af sjelfva metodens för-
träfflighet, eller måhända deraf, att kreaturen nu er-
I hålla ymnigare stillning och jemnare ans, än förut,
då det kanske endast berodde af ladugårdspigorne,
att ställa gifningarne och ansen efter godtfinnande,
är ännu icke fullt utredt.
För dem, som med förtroende redan omfattat
den nya fodermetoden, skall denna uppsats troligen
finnas högst öfverraskande; jag kan blott försäkra,
alt jag af allvarligt nit för det ifrågavarande äm-
net naft all möjlig möda och uppmärksamhet ospard,
för att komma till någorlunda visshet, i afseende
I på svaret å den frågan, om sjelfupphettadt foder
gifver mera hull, trefnad och mjölk, än samma
mängd och slag, utfodradt på förut öfligt sätt? Då
man numera äger den väl grundade öfvertygelsen,
att ladugårdsskötseln är en så väsentligt ingripande
organ i landibruket, så får jag ock vördsamt upp-
mana hvarje för sitt yrke nitälskamde landtbru-
I kare, att genom anställande försök, jemförelser och
rön söka vinna närmare erfarenbet i detta vigtiga
lämne, samt låta bekantgöra de resultater, som er-
hållas.
Mad danne dac har jag imedlertid tills vidare
allt i jäst form.