och dagligen vaan nya segrar, begärde han al
få låna theatersalongen och fick nej. — Han äg
de 4000 Rdrs lön och fick anbud att erhåll
första året 4200, andra året 1400 och tredj
1600;, han antog det om han finge tillika e
enda recelt på tre år. Han kunde annars ejre
da sig. 3500 Rdr skulle kreditorerna hafva, 30
skräddare för kläderna, återstod 400; mage
kost för en person, som dagligen skall på de
starkaste anstränga kropp och själ till allmän
hetens nöje. ilvarföre också möda sig och än
då svälta ibjel — kältre då att svälta utan mö
da. Dessutom har Hr Dablqvist sådan skick
lighet i Tyska språket, ) att han när som helds
kunde engageras på en Tysk skädebana, hvara
oräkneliga äro att välja på. Direktionen har be
gagnat sig af Hr Dahlqvists nödstälda belägenhet
för att var njugg med hans apanage, han hal
begagnat sig al sin oumbärlighet för att få så
mycket han kan behöfva till någorlunda lifsup.
pehälle. Hvem har moraliskt orätt? Direktio-
nen behöiver Hr Dablqvist, ty utom Hr Alra-
löf är han onekligen cen enda af manliga per-
sonalen, som gar framåt på smllets väg; dessu-
tom hufvudsaken: han skaffar åskådare. Hvad
som gilves honom vinnes ju flerdubbelt tillba-
ka. Herr D. är icke helt och hållet förlorad
om direktionen öfvergifver honom, ty Tyskland
står honom åter, ifall Sverige förskjuter honor.
— Hvem har ekonomiskt orätt? — Dock må man
icke tadla direktionen, ty hvar och en gör ef-
ter sitt bästa förstånd. Man måste tvertom half-
va aktning för den kungliga direktionen, ty hon
är ett medel i försynens hand, att oupphösligen
bevisa olämpligheten af en Kunglig direk-
tion.
Hvar och en af Direktionens medlemmar för
sig har sina förtjenster. Hvem känner ej pre-
sidenten Westerstrands stora ekonomiska snille,
de tjenster han såsom Statskontorets chef gjort
vederbörande, hans humanitet och musikaliska
talanger? Krigsrådet Forsberg är både voförvit-
lig, grannlaga och hushållsaktig med kassan.
Öfverstelöjtnant Backman har mycket nit och out-
tröttlighet i hvad som är hans :kyldighet. Hur
kommer det sig då, att teateraffärerna äro så
klena, så i estetiskt som i ekonomiskt hänse-
ende? Jo, uti den gamla sanningen, att en Kgl.
Teaterdirektion icke duger för allmänheten.
Halva icke allmänhetens älsklingar, konstens
ypperste, Hr och fru Torslow, Hrr Sevelin och
Dahlqvist blifvit skiljde från teatern, och med
dem försvinna de bästa styckena? Begriper
man då aldrig, att just dessa draga penningar
och derföre böra väl betalas?
Få aldrig vi ena Nationalteater, der vi kunne
få se ypperliga skådespelare samlade? Det är
gifvet, att alla skulle vara mera belåtna, om
teatern finge behälla sina förträffliga skåd:-spe-
lare; med direktörerna är det verkligen icke
så noga. Y. X. A.
) Han har dessutom visat sig äga så stor vil-
jekraft i att öfvervinna svårigheter och för-
kof-a sig, alt han troligtvis inom ett år skul-
le kunna täfla med Tysklands infödda skåde-
spelare.