Article Image
Mei JA blifva fulltalig; för närvarande har det dock ändtligen lyckats Hans Moj:ts kabinett, att I nämnie Kammare fa tillsamman det antal personer, som fordras för att fatta beslut — men också knappt några få utöfver detta antal. Nästan alla de förre deputerade i denna Kammare, hviika tillhörde oppositionen, hafva — såvida de icke sjelfve afsagt sig platsen i en icke laglig Kammare — blifvit uteslutna genom ett förfogande, hvilket icke kan anses såsom lagenligt, emedan icke någon lag finnes, som föreskriiver, att endast sådane personer kunna väljas till deputerade i Ständerförsamlingen, hvilka erkänna den författning, i kraft af hvilken Ständerna blifvit sammankallade. På hvad sätt dessutom blifvit inverkadt på valen genom verkligt moraliskt våld, genom löften af allehanda slag, genom hotelser, genom väckta farhågor för de väljandes egen och deras familjers existens — allt detta vilja vi icke omtala, ehuru det är landskunnigt. Men man har — och det böra vi framlägga såsom en ytterligare klar lagkränkning — till och med erkänt minoritetens val för lagliga, val vid hvilka majoriteten af valmännen vägrat att välja; man har utan vidare omständigheter låtit samtlige deputerade aflägga ed, genast lemmat dem rösträttighet utan föregången granskning af deras fullmakter, tvungit deras medständer, genom fördöljande af eller ofullständigt framläggande af legitimatiomerne och valprotokollen, att lemma dylika individer inträde i Kammaren, och såmedelst konstituerat en församling, hvars medlemmar — i fall de opartiskt oeh utan fördom bedöma sig sjelfve — väl endast kunna anse sig såsom passiva verktyg för en främmande vilja, och antingen måste sjelfve medlidsamt skratta åt att de ingenting betyda, eller ock känna sig genomträngde af den djupaste smärta. På detta sätt har allt blifvit förnekadt och trampadt under fötterna, som varit rätt, lag och observars — till och med efter den ststsförfatlning, på hvilken H. Maj:ts regering stödjer sig — allt hvad som hittills varit hållet i helgd och saktioneradt såsom en oeftergiflig föreskrift. Endast på detta sätt har det kunnat lyckas, att få tillhopa en församling, som, ovärdig namnet al en representation, utan allt förtroende, all allmän aktning, icke erkännes af landet, och likväl anser sig berättigad att fatta beslut, som skola förbinda landet. En sådan förening af personer kan ingen, som landets ära och rätt ligger om hjertat, som menar väl och uppriktigt med sitt fädernesland och sin konung, tillerkänna någon rättighet eller ens en skugga af befogenhet att förhandla om fäderneslandets dyraste intressen, eller att med H. Maj:ts kabinett ingå någon för hela folket förbindande och giltig öfverenskommelse. Om H. Maj:ts kabinett lemnat landets korporationer och städerna obehindrade åt sin fria vilja, och icke inskränkt dem i det öppna och frimodiga yttrandet af deras verkliga tänkesätt, samt genom alla slags medel lockat och fångat dem, så skulle aldrig landet hafva skickat deputerade i tillräckligt antal, hela landets motstånd skulle ligga uppenbart i dagen, och hvarje medel hafva försvunnit, att inför den höga Försbundsförsamlingen framkomma med det helt och hållet ogrundade påståendet, att författningen — eller rättare reglementet — af 4849 vore i erkänd verksamhet, samt att Konung och Ständer i fredlig endrägt samråddes om landets angelägenheter. Att uppträda emot detta irriga, utom landet med så mycken dristighet kringspridda föregifvande, och alla dylika af den nu församlade andra Kammarens sammanträdande dragna slutföljder, samt att protestera emct denna Kammares verksamhet, en Kammare, som fullkomligt saknar karakteren af en grundlagsenlig Ständerförsamling, detta är ändamålet med denna vördnadsfulla inlaga. Magistraten protesterar således — i följd af borgarrepresentanternes bestämdt uttalade önskan och med deras bifall — för landets och den korporations räkning, hvars bästa magistraten närmast har att vårda, emot den nu församlade s. k. Ständerförsamlingens beslut, såsom en helt och hållet olaglig och blott genom lagoch observans-stridiga medel i skenbar verksamhet hållen församling, och magistraten för

2 augusti 1839, sida 2

Thumbnail