viss om hvaruti skiljaktigheterne i tankarne verkligen bestå, men i annar händelse först voterat derom, och det så redigerade betänkandet aflemnas i koncept till Expeditiors-utskottet, för att renskrifvas, tryckas och korrigeras. Nu är detta undangjordt, återstår då häftning hos Bokbindare och utdelning inom stånden. Inom hvartdera af dessa skall betänkandet efter första uppläsandet läggas på bordet. På aftal inom den så kallade Talmanskonklaven beror det sedermera att bestämma, när betänkandet andra gången skall inom Stånden föredragas. Detta sker och öfverläggningarne börja och fortgå. Imedlertid begär någom ledamot ännu en gang frågan på bordet och all vidare handlöggning stadnar. Tredje gången företagen, skall nu frågan, efter uppläsandet, förekomma till afgörande. FEiter långvariga debatter, ofta vidt utöfver ämnet, emedan ingen gräns finnes för yttranderätten, blir utslaget em återremiss till utskottet, hvaraf följer justering och utskrifning af ståndets protokoll i sin helhet. När detta medhunnits och frågan sålunda återkommit till utskottet, bordlägges den der 4 å 2 gånger, och om den än icke återsändes till afdelningen, för att em och annan resa vandra mellan denna och utskottet, börjas deliberationerne ånyo. Desse medtaga merendels flera, någon gång många dagar och leda äntligen till ett nytt betänkande, hvilket fordrar förut beskrifne behandling af utskrifning, tryckning etc., för att återkomma till stånden, hos hvilka det ovilkorligen skall bordläggas en gång, men oftast blifver bordiagdt tvenne gånger. Efter till längd, bredda och vidd alltid obegränsade debatter, hvilka ej kunna gå fortare, än protekollisten kan medhinna att fatta och nedskrifva, och hvarunder en ech annan votering förefaller, upptagande inom första ståndet några timmar hvardera, skrides till beslut, sällan utan ny votering. Merendels blifva besluten inom Stånden skiljsktiga. För att sammanjemka dem, återfår utskettet än en gång frågan, som nu fordrar ofta en ganska kinkig behandling, hvilken slutar med ett nytt betänkande med alla sina omgångar, och som ofta blott innefattar inbjudningar till det ena eller andra ståndet, att återtaga sin tanka och förena sig med ett annat stånds mening, hvilket också stundom lyckats ofta till ringa båtnad för sjelfva saken. Lyckas åter icke inbjudmingen, inkommer utskottet med förslag till sammanjemkning eller voteringspropositioner att omröstas i förstärkt utskott, med iakttagande likväl af tvenne bordläggningar i hvarje stånd. Sedan dessa för sig gått, är en fråga färdig att förekomma i berörde utskott, der det ej vidare gäller prat eller deklamationer, utan blott Ja eller Nej, som summeras, hvarefter berättelse derom ingår till ständerna. Om resultatet föranleder någon åtgärd, sysselsätter sig derefter expeditionsutskottet med, ati afgifva förslag till ständernes beslut, som ännu en gång skall passera alla fyra stånden, för att stundom äfven under denna cirkulation blifva ämne för långa debatter, till och med återremiss och nytt förslag, hvilket, då det ändtligen blifvit godkändt, af expeditionsutskottet, utfärdas till landtmarskalkens och talemännens underskrifter. Den nu releverade är den mest vanliga proceduren; men imellanåt inträffar ett eller annat intermezzo, som föranleder betydliga demarcher. Sålunda händer ganska ofta, att ett utskolt anser nödigt, att till öfverläggning i ett ämne sammanträda med ett eller flera andra utskott, hvilket ökar vidlyftigheten. Bränvinsfrågan behandlas för det mesta af bevillnings-, lagoch ekonomiutskotten, in summa bestående af 41492 personer, alla ägande yttranderätt och nästan alltid begagnande den i flera omgångar. Vidare tilldrager sig, att två stånd stadna emut två derom, huruvida en fråga skall behandlas af ena eller andra utskottet. Då måste denna preliminärfråga hänskjutas till och afgöras af konstitlutionsatskottet. Likaså hvarje gång landtmarskalk eller taleman i något stånd vägrar framställa en yrkad proposition. Lägges nu härtill, att vid en riksdag imellan 3509 å 4000 serskilda ämnen och frågor förekomma, af hvilka flere skilja sig i hundradetals underafdelningar, och att några enskilda representanters iselerade verksamhet, motarbetad af så många andres håg, att fiska i grumligt vatten, ingenting förmår, såsom fängslad af former, hvilka väl strafflöst kunna missbrukas, men ej få öfverträdas; så måste hvarje tänkande menniska erkänna, att det är mindre förundransvärdt, att så litet och AS OSA AA Vr Mm JV I AO MM OM MM — — ss MM