de ordres, som patrullen af dess befalhafvare er-
sållit. a
Undersökningen uppsköts för att invänta Öfver-
Stäthållarens svur, äfveasom för att efter erhållen
uppgift inkaila de infanterigardister, som åsett hän-
delsen. (Forts. följ.)
OM ETT AF TIDENS TECKEN.
Den Engelska lagstiftningen ger i närvarande
ögonblick verlden ett ganska märkvärdigt, ehu-
ru icke oväntadt skådespel. Det är en ny be-
kräftelse på den gamla erfarenheten, hvaraf den
första fransyska revolutionen lemmnade ett till
sina följder så förskräckligt exempel, nemli-
gen att en till rikedomar och inflytelse öfver-
vägande bördsaristokrati och ett mäktigt pre-
sterskap, som både lefva och frossa på den
stora mängdens bekostnad, aldrig på laglig väg
eftergifva en hårsmån af sina företräden, innan
de hotas med fullkomlig undergång. Förgäfves
begär massan af folket i England, att genom
antagande af en måttlig tull på utländsk spann-
mål få köpa sitt knappa bröd till ett drägligt pris;
de stora godsegarne, som disponera pluraliteten
i parlamentet, förkasta denna fordran med för-
akt. Förgäfves inlemnas en petition till detta
parlament, undertecknad af mer än en million
invånare i landet, om några reformer, som skulle
göra nationens röst mera hörd och afhbjelpa
dess betryck på laglig väg; den förkastas re-
dan vid första läsningen i Underhuset, med
den oerhörda majoriteten af 233 röster mot
46. Ja, icke ens frågan om den slutna om-
röstningen, som skulle lemna en hvar tillfälle,
att vid representantsvalen votera efter sitt sam-
vete utan farhåga för förföljelser, har ännu på
långt när nalkats utsigten att gå igenom. —
Hvad under då, om de lidandes missnöje, ste-
gradt till raseri, slutligen utbryter, och folket,
i medvetande att det har den fysiska styrkan,
äfven slutligen börjar begagna den emot de
samhällsklasser, hvilkas maktlystnad det, icke
helt och hållet orätt, tillskrifver sitt långvariga
betryck. Också skall man utan tvifvel i Eng-
land innan kort få se ett samhällstillstånd,
hvars fasor alltför sent skola komma aristokra-
tien att ångra sig, när massan, för det hån,
hvarmed dess billiga önskningar blifvit bemötta,
hörjar att hämna sig med blod och förstöring.
Dagens post medför redan underrättelse om
betänkliga symptomer i detta hänseende, hvilka
nämnas på ett annatställe i bladet. — Vi kunna
icke underlåta att i sammanhang härmed an-
föra ett utdrag af ett bref ifrån en i Frankrike
vistande korrespondent, hvars omdöme ganska
nära instämmer med efvanstående betraktelser,
som vi flera gånger förut yttrat.
aJemte de orientaliska angelägenheterna, ta-
ga i närvarande ögonblick rörelserne bland
kartisterna i England i synnerhet uppmärksam-
heten i anspråk inom våra politiska kretsar.
Jag hade häromdagen tillfälle att tala i detta
ämne med en man, som tillbragt en längre tid
i Birmingham, och vid hvars lugna omdöme
jag fäster vigt. Hans åsigt af saken går vä-
sentligen derpå ut, att gäsnirgsämnet i England
väl i många fall är af ännu farligare slag än i
Frankrike, och att följaktligen en revolution
der icke kan undvikas, men ait det revolutionära
elementets tid ännu icke är kommen. De
närvarande rörelserna — sade han — äro blott
ett svagt förespel till en förfärlig tragedi, i hvil-
ken frågan kommer att blifva om aristokratien
skall stå eller falla Men om det en gång
komraer till utbrott, så blifva de revolutioner,
Frankrike måhända ännu har att genomgå, blott
barnlek emot hvad man skall få se på andra
sidan kanalen. Hos oss (i Frankrike) går till
I slut allt ut på en statsförfattningsform, för hvil-
ken ingen har något särdeles lefvande intresse;
republik eller konungavälde äro, uppriktigt ta-
ladt, majoriteten af nationen temligen likgilti-
ga; man finner sig i båda, så snart de äro
verkliga facta; i England deremot angriper en
revolution grundpelarne för statsbyggraden, dei
blir en kamp emellan elementerna i samhället,
en kamp på lif och död emellan demokrat
osh aristokrati, vid hvilket konungadömet all-
deles icke kommer i frågan.
——
— En vigtig nyhet har tilldragit sig inor
publicitetens rike. Svenska Minerva har nem:
liven i dae höcgtidligt antacsgit titel och benäm-
