MA rn rna -K ee
utsatta varuvarden, och är således i och för sig
sjelf ej annat än en tullafgift, endast i så måtto
skiljande sig från den afgifi, som under denna be-
nämning vanligen förstås, att då tultafgifter till sta-
ten är lika öfver hela riket, tolagen, som än be-
nämnes allmän tolag, än åter förekommer under
namn af ordinarie och inqvarteriogs- samt stun-
dom fsattig-tolag, omvexlar till så olika belopp, att
då t. ex. i Calmar allmän tolaz erlägges med :;
procent af varornas tullvärde, ordinarie tolagen i
Carlskrona utgår för inkommande råvaror med 1!,
precent och för alla öfriga inkommande varor med
3 procent, samt för utgående råvaror med 3 pro-
cent, och för andra utgående varor med 4 !, pro-
cen:; hvarförutan serskild inqvarterings-telag i sist-
nämnde stad till icke obetydligt belopp erlägges
dfter en serskild uppgifven tabell. Derjemte är för
vissa städer, och deribland Stockholra och Götbe-
borg, i afseende på utländska varor stadgadt, att,
om sådana varor till dessa städer från annan Svensk
stad, der de redan fått vidkännas tolag, införas,
tolag till samma städer skall för dessa varor er-
Jäggas till enahanda belopp, som wid direkt inför-
sel deraf från utrikes ort. Nära lika med tolags-
afgiften kan äfven den afgift betraktas, som i vis-
sa så väl stapelstäder som några andra vid hafvet
eller segelbara insjöar belägna städer utgår af in-
rikes orter emellan skegpade varor, och hvaraf åt-
skillige af dessa städer, säsom Gefle, Malmö, Ny-
köping, Catlstad, Wenersborg, med flere, tillskyn-
das eu större årlig inkomst.
Af hvad nu blifvit i underdånighet framstäldt,
kan bestämdt slutas, att handeln i städerna är ganr-
ska olika betungad, och följaktligen af denna en-
da orsak, med förbiseende af andra på handelsrö-
relsen inflytande omständigheter, kan, med större
förmån, idkas i en stad än i en annan, hvilket miss-
förhållande vidare leder till den olägenheten, att,
i samma mån, som afgifterna till städerna för va-
ror äro höga, frestelsen till varuinförsel på oloflig
väg äfven ökas; och att, så länge tolagen fortfar
att i stapelstäderna utgå tiil olika belopp, stupdom
öfverstigande tulles, det alltid skall blifva overk-
ställbart att på säkra och fullt rättvisa grunder
uppgöra en Tull-taxa, hvartill kommer, att de fler-
faldiga afgifter, hvarmed handeln och sjöfarten i
städerna äro betungage, leda till besvär, omgång
och kostnad för trafikerande, öppnar tilifålie till
vexatlioner, emot hvilka en fullständig koutroll i
samma mån är svår att handhafva, och påkalla en
större tjenstemanna-personal än i annat fall eifor-
drades. Det tillhör imedlertid icke kommitierade
att i afseende på städernas rättighet till dessa af-
gifters uppbärande, eller i frågan om lämpligare
reglering deraf, hvarom Eders Kongl. Maj:ts och
rikets KommersKollegium redan afgifvit underdå-
nigt betänkande, ingå i vidsträcktare yttrande, än
så vidt sådant inverkar på den tillämnade nya reg-
leringen af Tull-taxan, och det är af sådan anled-
ning, som kommitterade, på grund af hvad ofran-
före blifvit framstäldt, angåeade svårigieten att
under nuvarande förhällande med tolagen i stapel-
städerna, föreslå lämpliga tullafgifter, trott sig bö-
ra tillse, om icke äfven det vore möjiigt att öfver-
flytta uppbörden deraf frän städerna till Tullver-
ket, och att med detsamma kunna fastställa den
afgift å inkommande och utgående varor, som
skulle erfordras, för att dermed godtgöra stapelstä-
derna den tolag, som den bör tillkomma, awvt utgå
lika i alla hamnar. — Hyad här om tolagen är an-
fördt, har tillämplighet jemväl uppå de stämpel-
och våg-afgifter med flere utskylder, som af han-
del och sjöfart till städerna utgöras; men i afseen-
de å dessa, fordras likväl en närmare utredning af
den kostnad, städerna vidkännas i och för stämp-
ling och vägning m. m. för bestämmande af den
ersättning, som, i händelse af afgifternas upphö-
rande, borde komma städerna till godo; hvilket
allt beror af det nådiga beslut, Eders Kong! Maj:t
kan täckas fatta, i anledning af KommersKollegii
underdåniga hemställan om en ny reglering af sta-
pelstädernas inkomster och utgifter. Kommittera-
de anse en sådan förändrad reglering, hvarigenom
så väl tolagen, som öfriga afgifter till städerna,
dem in- och utgående varor samt fartyg äro under-
kastede, blefve efter förenklade grunder beräknade
och i sammanhang med de till Eåers Kongl. Maj:t
och Kronan genom Tullverket inflytande afgifter
uppburna, skola medföra så väsendtliga lättnader
för handeln oeh sjöfarten, att Kormitterade icke
tycka, att i underdånighet tillstyrka skyndsamt vid-
tegande af nödiga åtgärder för detta ändamål. Den
ersätining, som skulle städerna tillerkännas, anse
kommitterade kunna bestämmas, antingen efter det
belopp, hvartill tolagen och andra stadsafgifier blif-
vit vid de af Eders Kongl. Maj:t sednast fastiställ-
da regleringar för serskilda städer förslagsvis be-
räknade, eller ock efter medeltalet af hvad samma
afgifter inbragt under nästföregående 40 år, med
vilkor att verkliga uppbörden för hvarje stad skulle,
efter förut gällande bestämmelser, hafva uppgått
till samma belopp, eller ändtligen efter för hvarje
år uppgjord uträkning öfver densamma, som afgif-
terna, enligt de förra bestämmelserna, skulle för
hvarje stad hafva inbragt. Den förhöjning, procent-
vis i införsels- och utförsels-tull samt uti lastpen-
ningar, som för ersättningen skulle äga rum, kom-
ma naturligtvis att omvexla efter den grund, sora
för samma ersättning blefre antager, men kommit-
terade förmoda, att en förhöjning af 40 procent å
införsels- och utförsels-tullem, likformigt tillämpad
öfver hela riket, skulle uppfylla ändamålet, äfven-
som att någon nedsättning af procenten torde kun-
na a äga rum, sedan den allmänna reglering af stä-