hvilka dels tullfrihet, dels en låg inörselstull an-
setts böra bestämmas.
e) Till någon del förädlade föremål för närin
garne och konstfuen samt mer Adler misdare arbe-
lade bercdningsämnan för samma bihof; för hbyilka
en relatift hög:e införselsafg ft furnits böra fast-
ställas; och
f) Fullt förädlade varor, som, till den del ge ut-
göra näring s- och slöjde- -produi ter för omedilbara
lfnadsbikof, blifvit i alimäniet med högsta afgifis-
procenten, men till den del, sam utgöres af red-
skap Oci virktyg för vi tenskap: rna och slöjd. rna,
med relatift lägre afsifter belagda.
Jemte jakttaget tfseende å den sålunda efter o-
lika ändamål uppstäilda klassfördelning, hafva vid
den speciella pröfningen för hvarje vara modifika
tioner funnits bö:a äga rum, dels i mån af varans
konkurrens med inbemsk produktion, dels med
hänsigt till dess delbarhet, äfvensom värdet rela-
tift till omfånget, samt det deraf beroende större
eller mindre ars entyret af tullfö snillning.
Tullaf ifter å utjårnde varor hafva med iaför-
se!stull det gem ensamt att verka såsom konsum-
tionsskatt, men skilja sig deruti, att de falla ut-
ländske förbrukarne till last, då deremot införsels-
tullen drabbar de inhemstke. För så widt alltså
genom nedsättning eller upphäfvande af dessa af-
gifter, en motsvarande nedsättning i varupriset
beredes, är det utländske förbrukarne, men icke
de inhemske producenterne, som cn sådan skatte-
lirdring faller till godo. Den uppoffring, som sta-
ten på slikt sätt vigkännes, kan vi:serligen äfven
för inhemska näringarne bära fiukt, i den mån,
genom varuprisets fall, kan lemnas rum för en
ökad afsättning. Men piiset är beroende af kon-
kurrensen på verldsmarknaden, och ju mindre an-
del Svenska exporten har i tillförseln för desnz
konkurrens, desto ringare är inflytandet deraf på
prisbestämningen. Verkan af en prisförändiing
kan icke heller vara densamma för nödvändighets-
varor, som för vällefnads-atiklar, enär afsättain-
gen af de förra uteslutande af behofyvet, eller med
ringa modifikationer fjån andra orsaker, bestim-
mes. — Det må ock tagas i betraktande, att S1er-
ges hufvudsakliga export-varor utgöra produktio-
nen af sådara närtirgar, för hvilka export-tuilena är
all arse såsom e irgiedierende del uti den öll-
männa beskattning, som af ålder varit, i bestämda
förkållandern, lagd rå de produktiva yike T)
det torde som ostridigt få anses, att derna afgilt,
ehuru i en olika form utgående, till sin natur och
verkan icke i ringaste mån är skiljaktig f:ån grund-
skatter och prestationer i alimänhet, som jordbru-
ket, jernbeandteringen och dermed likartade närin-
gar äro underkastade. De konstituera hvar och en
beståndsdel i produkternas saluvärdem, och med
lika giltighet som cexport-tullen! kunna alltså, un-
der denna synpunkt, hammarskatten och jordbiu-
kets grundräntor till nedsättning eller upphåfvande
ifrågakomma. Men verkan af en skattlindring, då
denna icke åtföljes af motsvarande nedsättning i
produkternas pris, kan icke falla näringarne på
annat sätt till godo, än såsom ett ökadt kapital-
värde individuelt för idkarne deraf i det tidsmo
ment, då en sådan eftergift äger rum; och under
denna hänsigt fordrades det att undersöka, hyiiken
eller hvilka näringar af ca slik lättnad kunde va-
ra relatift mer eller mindre i behof; — hvilken
fråga deck ligger utcm gränsen af kommitierades
beböiighet att pröfva.
Då kommitterade, i följd häraf, ansett sig icke
böra såsom ovilkorlig och a:lmänt tillämplig grund-
sals antaga ulgåcnde varors lullfrindt, och då de:
ock synts förenligt med sunda statshushållnings-
grunder, att uti tullbestämningen må beredas ett
premium för produkternas fuliändade förädling in-
om landet, medelst lemnadt företräde i behand:
lingssättet, vid utförsel af förädlade varor fsarmför
tråämnens, hafva kommitterade dock i hvarje fall
ansett tullbestämmelserna böra grunda sig på vil
koret af varornas möjliga konkurrens i ve:ldshan-
deln, för iakttagande ef hvilket vilkor förhålan-
derna således blifvit för hvarje vara paitielt pröf-
vade.
Med tillämpning sf dessa åsigter hafva kommit-
terade trott sig i underdånighet böra föreslå:
a) Att f.ån utförsels-tull må befiias:
I. Alla produkter af inhemsk konstflit, som utgö-
ra ful:ändade förbruknings-artiklar, och följakt-
ligen alla fabriks, handtyverkeri- och andra slöj-
devaror.
11. fådsane inhemska natur-a!ster eller till någon
del förädlade varor, hvaraf öfverskott utöfver lan-
dets, behof i allmänhet kan vara att påräkne, cch
som för konkurrensen å utländska marknaden an-
setts tarfva en slik lättnad.
b) Att alla inhemska natur-produkter eller iå-
ämnen för näringarne och slöjderna, hvaraf ymni-
gare tillgång inom lzndet finnes, och som ansetts,
utförselstullen oaktadt, kutra utbäla täfion å ut-
ländska marknaden, må, sås.m hittills, betäggas
med en lindrigere a gift, eler, med råga få un-
dantag, högst 2 procent; duck hafva ken mit e:ade
ansett denna grund icke böra tillämpas på de un-
der denna kategori hänförliga artiklar, som redan
vid sednaste Tull:axe-reglering blifvit från utför-
sels-tull befriade, utan att för dessa tullfiiheter
fortfarande må få äga rum.
c) Att alla för inhemska näricgarne och söjder-
na behöfliga natur-produkter elter rå-varor och be-
redningsämnen, som icke lemna öfverskott till ut-
rikes afsättning, må underkastas, såsom hittills,
lämpliga restriktioner, medelst utförsels-afgifter,
beräknade till 5, högst 33 !; procent.
Vid utarbetande af en Tuli-taxa hafva kommit-
terade trott väsendtlig vigt böra tilläggas förfett-
ningens form, med hänsigt dertill, att genom varu-
klassifikationernas stö:sta möjliga förenphling må
beredas all den bestämdhet i redaktionen, hvarige-
nom misstag ech tvister om tillämpningen må kun-
na urdaniödjas.
Jemte ett sorgfälligt aktgifrande på detta ända-
mål, hafva kommitterade ock funnit angeläget att
i möj!igaste måtto undvika tullbestämmelser efter
angifningsvärde, enär en allmän erfarenhet ådaga-
lagt, att ett slikt förtullningssätt lätteligen lemnar
rum för missbruk eller vitkorlig och olika behand
ling. I öfverensstämmelse med andra länders i
sednare tid vidtagna förfoovanden. hafva kammitte-
- —TÖ FA - MA ss HR Un Mm AR mm RR KR RAA