slut, till den 4 December 4838, under hvilker tid all föreskrift om tullbehandlingen i de delar saknades; om StatsRådet och StatsSekreteraren afeller tillstyrkt Koagl. Förordningen om Judeemancipationen af den 30 Juni 18538, Ordningen för deras religionsutöfning af samma dag och Kongl. förklaringen i desse ämnen af den 24 derpåföljande September, samt huruvida, särdeles hvad religionsutöfningen angår, ärendet efter grundlagen må hafva tillhört föredragning, såsom den skett, genom Handelsoch Finans-Expeditionen och i hvad mån frågan icke mera kunnat hänföras till kyrkolagstiftning, och således fordrat behindiing i den ordning 77 Regeringsformen föreskrifver; om StatsRådet och StatsSekreteraren tilleller afstyrkt konungen utfärdandet af dess nådiga kungörelse den 28 Augurti 1834, angående e:it närmare bestämmande at landtmäns och städernes hanadtverkares handelsfrihet samt förklaringen deröfver af den 24 November 41833; om StatsRådet och StatsSekreteraren bidragit, tilleller frånstyrkt vidtagandet af den åtgärd, att, under namn af arifvode på besparingarne anvisa utbetalningen af samraa löneförmåner för vissa regementer och korpser, som ständerna vid föregåexde Riksdag bestämt yrkat statens befrielse ifrån att af dessa medel utgifva, ) om det är till följe af Kongl. Maj:ts nådiga beslut eller genom dröjsmål hos föredraganden, som frågan om en ny reglering af ständernas båtsmanshåll — bearbetad alltsedan det nya statsskicket infördes, och vid sista Riksdag af ständerna bifallen efter kenungens eget höga förslag, så att blott verkställigbeten återstod — ännu icke gått i fullbordan, utan den allmänt öfverklagade orättvisan af den gamla regleringen ännu låter känna sig till stort missoöje för de städer, hvilka så länge deraf lidit och lika länge hoppats at vinna af båda statsmakterna utlofvad lindring; om af enahanda anledning ständernas beslut vid förra Riksdagen om godkännaade af Kongl. Maj:ts eget höga förslag till ny inqvarteringsordning för städerna utom Stockholm, att derigenom förebygga ofördelaktiga tvister icke kommit att promulgeras och ständernas beslut om jJämnkning uti städernes inqvarteringsbesvär lemnats utan! verkställighet, ehuru just den erfarenhet, som deraf till den kommande Riksdagen kunde hemtas, skulle efter deras yttrande bestämma deras vidare tillgörande i denna fråga; om — men vi skulle blifva allt för vidlyftiga, om vi skulle uppräkna alla de fall, uti hvilka KonstitutionsUtskottet, om det skall uppfylla sitt vigtiga värf, att vaka öfver Regeringsåtgärdernas gång under serien från den 41 Januari 1834, till hvilken dag decharge blifvit lämnad, har att iakttaga Svenska folkets granskningsrätt af de konstitutionella väktarnes kring thronen verksamhet, hvilka ensamt äro behöriga att gifva konungen råd och biträda uti rikets styrelse, fastän makten honom ensamt tillkommer och hvilka således både inför lag och sina samveten äro ansvariga för hvad de göra eller lita. — (Forts. följ.) ) 65 Regeringsformen innehåller: Dessa medel (rikets ordinarie siatsmedel och inkomster, jemte extra ordinarie utlagor och bevillningar) må icke annorlunda användas, än faststäldt blifvil; varande StatsRådets ledamöter ansvarige, om de låta afvikelse härifrån äga rum, utan att till protokollet föreställning deremot göra, samt anföra hvad Riksens Ständer i denna åel förordnat. — Me — Framsteg i rysk lagstiftning. Det är förut bekant. att den keiserlisa Rv