slut, till den 4 December 4838, under hvilker
tid all föreskrift om tullbehandlingen i de de-
lar saknades; om StatsRådet och StatsSekrete-
raren af- eller tillstyrkt Koagl. Förordningen
om Judeemancipationen af den 30 Juni 18538,
Ordningen för deras religionsutöfning af samma
dag och Kongl. förklaringen i desse ämnen af
den 24 derpåföljande September, samt huruvi-
da, särdeles hvad religionsutöfningen angår, ä-
rendet efter grundlagen må hafva tillhört före-
dragning, såsom den skett, genom Handels- och
Finans-Expeditionen och i hvad mån frågan
icke mera kunnat hänföras till kyrkolagstift-
ning, och således fordrat behindiing i den ord-
ning 77 Regeringsformen föreskrifver; om
StatsRådet och StatsSekreteraren till- eller af-
styrkt konungen utfärdandet af dess nådiga
kungörelse den 28 Augurti 1834, angående e:it
närmare bestämmande at landtmäns och stä-
dernes hanadtverkares handelsfrihet samt förkla-
ringen deröfver af den 24 November 41833;
om StatsRådet och StatsSekreteraren bidragit,
till- eller frånstyrkt vidtagandet af den åtgärd,
att, under namn af arifvode på besparingarne
anvisa utbetalningen af samraa löneförmåner
för vissa regementer och korpser, som ständer-
na vid föregåexde Riksdag bestämt yrkat sta-
tens befrielse ifrån att af dessa medel utgifva, )
om det är till följe af Kongl. Maj:ts nådiga be-
slut eller genom dröjsmål hos föredraganden,
som frågan om en ny reglering af ständernas
båtsmanshåll — bearbetad alltsedan det nya
statsskicket infördes, och vid sista Riksdag af
ständerna bifallen efter kenungens eget höga
förslag, så att blott verkställigbeten återstod —
ännu icke gått i fullbordan, utan den allmänt
öfverklagade orättvisan af den gamla reglerin-
gen ännu låter känna sig till stort missoöje för
de städer, hvilka så länge deraf lidit och lika
länge hoppats at vinna af båda statsmakterna
utlofvad lindring; om af enahanda anledning
ständernas beslut vid förra Riksdagen om god-
kännaade af Kongl. Maj:ts eget höga förslag till
ny inqvarteringsordning för städerna utom Stock-
holm, att derigenom förebygga ofördelaktiga
tvister icke kommit att promulgeras och stän-
dernas beslut om jJämnkning uti städernes in-
qvarteringsbesvär lemnats utan! verkställighet,
ehuru just den erfarenhet, som deraf till den
kommande Riksdagen kunde hemtas, skulle ef-
ter deras yttrande bestämma deras vidare till-
görande i denna fråga; om — men vi skulle
blifva allt för vidlyftiga, om vi skulle uppräk-
na alla de fall, uti hvilka KonstitutionsUtskot-
tet, om det skall uppfylla sitt vigtiga värf, att
vaka öfver Regeringsåtgärdernas gång under se-
rien från den 41 Januari 1834, till hvilken
dag decharge blifvit lämnad, har att iakttaga
Svenska folkets granskningsrätt af de konstitu-
tionella väktarnes kring thronen verksamhet,
hvilka ensamt äro behöriga att gifva konungen
råd och biträda uti rikets styrelse, fastän mak-
ten honom ensamt tillkommer och hvilka såle-
des både inför lag och sina samveten äro an-
svariga för hvad de göra eller lita.
— (Forts. följ.)
) 65 Regeringsformen innehåller: Dessa me-
del (rikets ordinarie siatsmedel och inkom-
ster, jemte extra ordinarie utlagor och be-
villningar) må icke annorlunda användas, än
faststäldt blifvil; varande StatsRådets leda-
möter ansvarige, om de låta afvikelse häri-
från äga rum, utan att till protokollet före-
ställning deremot göra, samt anföra hvad
Riksens Ständer i denna åel förordnat.
— Me —
Framsteg i rysk lagstiftning.
Det är förut bekant. att den keiserlisa Rv-