hariwebeloppat, emot hvad Ständerna vid ut.vandet af sin, på 57 N Regeringsformen grunade sjelfbeskattningsrätt, beslutat, blifvit beydligt nedsatt, för t. ex. öppna bref å Excelns-värdighet från 300 Rdr till 258 Rdr 146 k., å Grefve-bref från 400 till 300 Rdr, och ännu större proportion för Riddareoch Komendörs-bref, hvarigenom på:äknade statsinkomterna genom detta slags bevillning, ansenligen örminskats, på andra bevillningars bekostnad; m StatsRadet eller Statssekreteraren tilleller fstyrkt Konungen, att hittills lemna oafgjord tändernas, genom underdånig skrifvelse d. 47 daj 485355, i följd af Konungens egen nådiga roposition i ämnet anmälda beslut, angående ruaderna för markegånsprisens bestämmande, äntepersedlarnes omsättning och förenkling, amt andra med grundskatternas utgörande gemenskap ågande frågor, deribland isynnerhet ill bestämmande af mera billiga vilkor emelan tioadeoch ränte-tagare och gifvare; om tatsRådet eller Statssekreteraren tilleller aftyrkt Konungen, att än ytterligare uppskjuta fgörandet af den vigtiga frågan om näringsfrieten; om StatsRådet tilleller afstyrkt Koungen, att lemna utan afseende Ständernas d. 2 Mars 1833 underdånigst gjorda hemställan in en fix tulls bestämmande å spanraål för 3 r, till förekommanee af de olyckor, saknaden f en ordnad spanmålshandel medfört, och medlertid med Konungen varit ense om de mbytliga och till och med någon gång endast ör vissa provinser gällande tullbestämmelser, om tid efter annan ägt rum; om StatsRådet illeller afstyrkt Konungen att, såsom skett, åta trenne af ordinarie Statssekreterare embeena, en längre tid stå lediga; om StatsRådet illeller afstyrkt Konungen, att meddela det yktbara nådiga svaret uppå Stockholms stads ämnersRätts underdåniga anmälan om det emo apoleon Berger angifna tryckfrihetsbrott; om tatsRådet och Statssekreteraren, såsom sjelfve elaktige uti dåvarande representation, och hvilka åledes ej bordt derom sakna kännedom, då Kongl. Iaj:t den 4 Okt. 1834 i StatsRådet ifrågasatte tt till Rikets Ständer aflåta nådig proposition m uppfagandet af ett utländskt lån af 2 millivner, till hbypoteksföreningars understödjande, i underdånighet meddelat eller fördöljt den upplysning, att samma fråga redan blifvit inom sjeifva representationen väckt, pröfvad och afslagen; om StatsRådet och Statssekreteraren, vid föredragning af Ständernas underdåniga skrifvelse den 29 September 41834, innefattande deras anhällan om den lättnad för sjöfarten, att de så kullade fribrefven å Svenska fartyg ej måtte behöiva förnyas oftare än fartygets ägare ombytes, upplyst, att dec:sa handlingar sedan alla med Sverge hbandlande nationers fartyg nu mera njuta lika rätt med de Svenska, icke vidare erfordras såsom någon kontroll å tullintraderna, utan endast bibehållas såsom nationalitets-betyg och såsom en betydlig sportelinkomst för KommersKollegii betjening, till stort tving och olägenhet för Svenska fartvg, hvilka derigenom icke kunna täfla med de utländska, hvilka ej vidkännas detta hinder, samt derefter tillelier afstyrkt Konungen, att lemna Ständernas önskan utan afseende; om StatsRådet och Statssekreteraren. tilleller afstyrkt Konungen, att ratificera handelsoch sjöfartstraktatep med konungen af Grekland den 4 December 41837, samt huruvida icke då, genom 3 Art. deraf, Grekiska fartyg erhållit rättighet att inlöpa i Svenska bamnar och derifrån åter afgå utan att för medförande varor erlägga några tullafgifter, denna j förmån är större än Svenska fartyg sjelfva åtnjuta; om StatsRådet och StatsSekreteraren före ratifikationen af bandelstraktaten med Ryssland den 23 Juni 1834, i underdånighet anmmält, att ständerna genom skrifvelse den 435 i Januari månad, anhållit att dädanefter icke något särskildt undantag för Finland måtte äga rum, utan detta land vara underkastad: samma ullafgifter, som för varor i allmänhet bestämdes, och vidare härå fästat Kongl. Mai:ts nådiga uppmärksamhet vid afslutandet af den ytterligare handelitraktat med Ryssland, som ratificerades den 46 Augusti 1838, att taga sin hörjan 44 dagar derefter, eller innan Kongl. kungörelsen derom af den 24 Augusti samma är möjligen hunnit blifva uppläst annorstädes än i hufvudstaden, såvida nemligen tryckning och utdelning på Lördagen den 23 kunde verkställas samt om de tilleiort hvad på dem an