till Axel Oxenstjerna om de akademiska angelä-
zenheterna; brefren om patronatsrättigheternpa etc.
Också röja bref från Gustaf Adolph, med hvilka
financiella svårigbeter han under sina segerrika
fälttåg, ja till och med under Tyska krigets mest
lysande år hade att kämpa. Imedtertid visa nam-
nen på en Melbourne, Grey, Douglas, Gordon,
hvad adliga utländska ätter då trängde sig i de
eröfrande Svenskarnes tjenst. Gustaf Adolphs hö-
ga ider, så väl i ekonomien, som dess vård för
allmän upplysning genom handelsskolors anilägg-
ning ådagaläggas, genom här bifogade dokumenter.
En smärtsam känsla måste intaga läsaren vid be-
räkningarna af hvad den Knäredska freden kosta-
de Sverige. Första afdelningen af den tiende de-
len ipnehåller till större delen familjanteckuingar
men flera af vigt såsom i bref och tal af Axel O-
xenstjerna, en man hvilken man aldrig kan lära
för väl känna. Så mycket rikhaltigare för häfder-
na är sednare afdelningen. Utom hvad som vire-
dan härur anfört, se vi här af dokumenterna an-
gående lagstiftningen ganska väl, att riksdagsgräl,
egennytta etc. varit temligen gamla saker i vårt
land, och det till och med före den period, då
Carl XI verkställde sin stora revolution, så att vi
derföre just ej behöfva tro den nya fullkomliga om-
skapning af aåterhållskraften, förf. anar, vara så
bära för handen. Några närmare, just icke gläd-
jefulla blickar i folkets belägenhet each moralitet,
under dessa eröfrande tider de lemnade juridiska här
upptaena urkunderna. I afseexde på vetenskap
och konst, religion samt de ekonomiska angelad-
genbeterna förekomma här flera läsvärda anteknin-
gar; I synnerhet bar förf. med sitt lågande förut
välkända nit för nykterhetsföreningarna, gifvit en
utförlig expose af bränvinsbränneriets historia, väl
egnad att visa det nationalförderfliga i denna va-
ras öfverdrifna produktion och förtäring. Gilla vi
i denesa punkt förf:s nit, så skulle vi i andra af-
seenden våga påminna honem om toleransens nöd-
vändigbet, 4 synnerket, då man uppträder såsom
lugn historieforskare. Hans fordna vedersakare,
Svedenrborg,, har här åter blifvit föremål för hans
stränga dom, och blifvit förklared för ett i frag-
menter söndersprunget snille. Ref. finner denna
benämniog elämplig; ty så vilsefarande Sv. system
må anses, träffas doek svårligen något med mera
konseqvens gewomdrifvet, så till sin rent philoso-
phiska, som till den theosophiska delen. Himlen
vete för öfrigt, huru em stor del af vår tids litto-
ratörer — ingen nämnd och ingen glömd — skul-
le fredas för beskyllmingen att vera fragmentari-
ska. Hvad brefvet, som Hr W. anför från Klep-
stock om dess möte med Sv. angår, härflöt det na-
turligtvis af Klopstocks karakter, sådan, som den
blifvit skildrad af Goethe, att en konferens mellan två
så olika naturer ej skulle frambringa någen hap-
moni. För öfrigt tillät ej en gång Klopstock Sve-
denborg tala still punkt, utan spraeg på dörren.
Afven yttrar Hr W. en högst orthodox harm der-
öfver, att Gustaf III en gång råkade på det infall
att taga notis om den nya sektens läror, em sekt,
hvars tendens för öfrigt ungefär så förböll sig till
den rena Svedenborgianismen, som Thomas Mön-
zers system till Luthers. Vi äro öfvertygade, att
Gustafs snille aldrig skulle tillåtit honom att blif-
va ett effer för denna sekts svärmerier, men vi vå-
ga tillika, högst kätterskt, förmoda, att skadan ej
blifvit stor, om Konungen utbytt några af sina
Dencyklopedistiska tänkesätt mot vissa genuina Sve-
denborgska ider, såsom om Guds nedlåtande i
menskligheten till dess frälsning, om andra lifvets
vedergällning m. m. Men Hr W. torde tänka som
gumman: aDet äv illa neg, att min son varit ath-
eist; men nu fruktar jag till och med, att han blir
Hernhutare.c Med desto mera erkänsla mottager
visserligen hvar och ex den unga skalden Oxen-
stjernas bref till sin lärare, Bergklint. En klassisk
epistel blifver det för hvarje nybegynnare på sång-
mörnas och konstens bana — så andas blygsam-
bet, sanningskårlek och ungdomlig värma för det
sköna ur hvarenda rad!
STREETS R SRRAOOTOT IK UPPE
