för vännerna af det nya lagförslaget, som alt frukta för gamla lagens anbängare. Desse sednare bafva imedlertid ewt bestämdt öfvertag i bet: aktande af den fruktan för alla reformer, som hos de maktägande vid så minga tillfällen låter sig förmärka; och på goda skäl kan förmodas, att nya lagförslaget, ökadt med sina tablåer i qvartoch oktav-format, lika med ett annat, som fordrar en allvarlig kraft att genomdrifva, än en gång ställes under framtiden och dess förhoppningar. Hvad som imedlertid ej gerna med bestånd af regeringens värdighet kan underlåtas, är utförandet af dess förslag vid förra riksdagen, om de så kallade tysta förmånsrätternas undanrödjande eller åtminstone tillbakafiyttande efter inteckning i fast egendom. Detta afses äfven af nya lagförslaget, påfordras af omtankan för real-kreditens förstärkande och medgifves vilkorligen af alla opinioner, d. v. s. så vidt åtminstone omyndigas rätt på annat sätt vårdas. Enda säkra medlet åter, att vinna detta mål, är förmyndarekamrars bildande. Då hufvudstaden sedan äldre tider ägt en sådan; då sednare tiders uppfinning af sparbanker, som spridt sig till hela landet, underlättar saken, och då Ständerna redan den 4 December 14834 hos Kopungen anhöllo om utarbetande af ett förslag till förmyndare-kamrar, och att efter Vederbörandes förutgående hörande vid nu förestående riksdag få en Kongl. proposition i ämnet, bör ingen betvifla, att en sådan är att förvänta, emedan allmänna rösten talar derför och Konungen sjelf behagat på andra sidan fjellen ! offentligt förklara sin tillgifvenhet för municipalinrättningars öfvertagande af alla de sambällsbestyr, som egna sig deråt, och ibland hvilka vården om omyndigas rätt onekligen intager första rummet. Om det ej må vara närvarande generation förbehållet, att införa nya lagar, må den dock ej underlåta sin pligt att rödja vägen. Att en riksdag i Sverge skulle passera utan vidlyftiga öfverläggningar om bränvinsbränningen, som så länge utgjort likasom brännpunkten för åtminstone vissa provinsers nästan hela industriella lif och verksamhet, vore någonting så utomordentligt, att det icke kan vara att förvänta. Följaktligen bör allmänheten vara beredd att, vid den kommande riksdagen, detta ämne äfven skall uttaga sin rätt och sin tid på andra mera maktpiliggande äreaders bekostnad. Det torde få medgilvas, att hvarken produktion eller konsumtion af bränvin minskats genom de nu gällande författningar. Deras enda verkan har varit, att uppdrifva beskattningen och, såsom följd deraf, tillverkningen. Icke heller hafva de hotande lagbuden emot kroghållning eller obehörig minutering afskräckt många , utan bränvinssupandet i det närmaste förblifvit på sin gamla fot, med de få undantag, några erskilda nykterhets-apostlar och predikare kunnat åstadkomma, och hvilket ej får räknas den verkställande makten till godo, emedan dess förtjenst endast kan bestå uti en allvarlig inskränkning uti krogarnas antal, såsom helt och hållet stående i dess makt. Ingen lärer bestrida, att I bränvinssupandet i Sverge gjorde olyckliga framsteg under de regala bränneriernas tillvaro, då ldet på allt sätt uppmuntrades. Man vet, huru frikostigt krog-patenter då utfärdades. Historien fördömer alla dessa åtgärder, såsom riksförderfliga; men fruktansvärdt är, att om lofliga och olofliga krogar och andra minuteringsställen den tiden och nu till antalet jemföras, det närvarande torde hafva en betydlig öfverl vigt, både i stad och land. Representationens önskan har, genom Konungens sanktion, blifvit l lag, alt bränvinsminuteringen skulle i möjligaste måtto inskränkas; och om den, ty värr, ändå fortgår, kan det ju ej förklaras annorlunda, än Tatt Carl XI:s förmåga, att göra sig åtlydd genom odugliga verktygs undanrödjande, i vår tid icke begagnas. Säkert är också, att kommande Ständer, så vida de vilja uttrycka den allmänna rösten, skola erkänna och vitsorda, att en betydlig del af den nöd och fattigdom, hvaruti den I arbetande klassen sig befinner och som regeringen sjelf erfarit, då den blifvit föranlåten samI mankalla en stor kommitte, för att föreslå medel till afbjelpande deraf, har sitt ursprung ifrån Ibränvinet, hvilket äfven, enligt Justitie Stats-l ministerns ärliga tablåer, verkat till de flesta I brotten, fsamt att följaktligen de hittills vidtaglloan fönfottningarna att hämma bränvinsfloden