lig liten boudoir, bländande af siden och guld.
Den hade blifvit från det första till det minsta
fabricerad på några veckor, hvilket verkligen
förefaller bra förvånande.
Hvarom skall jag vidare orda, om dessa tal-
lösa kautschuksfabrikater, hvilka smånigom
intränga sig i nästan hvarje gren af ekonomien,
om dessa fina tageltyger, som genom sina bjer-
ta färger och sin glans rivalisera med sidenet,
om pappersbrukens små, prydliga lyxartiklar, de-
ras målade brefpapper, deras pressade bokin-
bindningar, deras imiterade filigramsarbeten, om
toilettens doftande bijouxa, om den lilla task-
spelaren, med de hvälfvande ögonen, de rörliga
läpparne, de snusförnuftiga knyckningarna på
nacken, ett litet mekaniskt mirakel, som af
tillverkaren kallas barnleksak, men i sjelfva
verket är det mindre än mycket annat, som
roar gammalt foik, om dessa förträffliga peru-
ker, med genombruten botten och håret upp-
lagdt i papillotter uti ordentligt benade rutor
öfver hela hufvudet, perfektionnerade till den
grad, att, enligt fabrikantens påstående, man
numera lika gerna skulle kunna födas skallot
Itill verlden, eller om dessa icke mindre ku-
riösa små jmahogonyskåp, hvari herrar tandläkare
pvisa sina tändera åt publiken, och hvilka tän-
der! hvita som alabaster, hårda att bita jern
med, och, för att begagna ett omdöme i detta
mål af baronen ech kommendören Berzelius,
,vida varaktigare än de naturligalk Och man
måste medgifva det, om man vill vara opar-
tisk, naturliga tänder, liksom naturlig cheve-
lure, hvad är det för plotter mot hvad vi sjelfva
fabricera, vil
Och skulle jag t. ex. börja skrifva om bok-
tryckerikonstens praktalster, hvaraf expositio-
nen, jemte allt annat, äger profver i rikt mått,
så toge det aldrig ända. Boktrycket har på
de aldra sista tiderna gjort verkligen förvånan-
de framsteg, och man drager i betänkande vid
betraktandet af de produktioner, som med till-
bjelp af det så kallade congrevetrycket och
det till så hög grad uppdrifna ormamentsträ-
snittet numera utgå från pressarna, om man
icke skall kalla det för verklig skön konst.
De upplagor af evangelierna och några andra
böcker, som här äro att skåda, med i perga-
mentsskriftsmaneret utsirade och brokigt tryckta
tnitialer, förgyllda och försilfrade titlar, i pur-
pur, azur eller andra bjerta färger utmålade
culs de lampea, o. m. d. äro väl i sitt slag
det fullkomligaste, man kan prestera. I all-
mänhet har för det ornerade boktrycket me-
deltidens munkskriftsmaner vunnit mycket in-
steg. Men Eransoserne hafva tillegnat sig detta
på samma sätt, som en mängd öfriga egenheter
från medeltiden, nemligen så, alt de endast bi-
behållit det verkligen vackra och äfven i af-
seende på detta icke blindt imitera, utan först
med en nyare tids finare simak förägla detsam-
ma, för att så framställa det med förökadt värde
och intresse. - Hit må hänföras åtskilliga ut-
märkta träsnittsarbeten, hvilka, eharu visser-
ligen mera tillhörande de sköna konsternas om-
råde, här fått en plats sig inrymd vid sidan
af de typografiska alstren.
Vidare! — men tilläfventyrs har den be-
nägne läsaren redan funnit denna lista tillräck-
ligt lång, och jag slutar den så gerna bär, som
annorstädes. Jag skulle för öfrigt icke kunna
uttömma den, ty min vederbörliga katalog, som
endast innehåller namnen på de exponerande,
med högst knapphändigt tillägg af hvars och ens
produktioner, är likväl en liten respektabel ok-
avvolym i fint tryck om 236 sidor. Som ni
finner, skulle detta blifva så långt, att det kunde
råka bli långtrådigt, något, hvarifrån den milde
Guden nu och i all tid oss nådeligelbevare!
Orv. Odd.
Ås ——
— Enligt uppgift i Norska bladen, har, un-
Jan fannsaettan Ci hahareece unnahåll I PChrictian