— n—LVLL TYSKLAND. Såsom ett) bidrag till tryckfrihetens histori i Baden, af hvilken många sidor redan blifvi belysta genom v. Rottecks tal i andra Kamma ren, meddela vi deputeranden Welckers yttran de deröfver inom samma Kammare. aJag un derstödjer,, sade Hr W., adeputeranden v. Rott ecks mästerligt sammansatta motion, uttryck ligen så, som han framställt henne, d. v. s. så som en besvärsskrift, hvarvid jag fullkomlig instämmer i hans yttranden om ministeren. chef, men fordrar för öfrigt inga klagomål öl. ver enskilda personligheter. Deremot skall jag aldrig bedja om en mildare censur. Jag kar det ej, emedan jag skulle frukta att derigenom bortskänka våra konstitutionella rättigheter, hvilka tvåoch trefaldigt försäkra oss om tryck friheten. Jag kan det ej, emedan jag skulle frukta att derigenom kränka vårt folks ära. Icke blott Britter och Fransmän, nej, äfven Svenskar och Norrmän, Holländare och Belger, alla stater inom Schweitz, ja sjelfva Brittiska kolonistaterna i Ostoch Westindien, i Amerika och Australien äga fullständig tryckfrihet och ingen censur. Är då vårt Badiska och Tyska folk sämre, dummare och laglösare, så att det ej förtjenar eller kan fördraga denna den ädlasie af all frihet? Jag kan det slutligen icke, emedan jag anser det förderfligt för vår fosterländska stat och thron; att återkallandet af vår tryckfrihetslag skulle vara skadligt för båda, ja, hotande för deras existens, har jag förut sagt i denna sal. Min öfvertygelse har sedan dess icke blifvit af någonting ändrad. En be svärspunkt är deremot visserligen grundad. Jag vill blott anföra ett enda moment. Hr v. Rotteck omtalade deri de utomordentligt inskränkta och milda censurförhållanden, som finnas i Karl Fredriks lag. Låtom oss endast erinra oss tvenne omständigheter i detta hänseende. Enligt denna lag skyddade Karl Fredriks ministrar, midt under Franska revolutionens vilda stormar, den frimodigaste tidskrift i det då varande Tyskland: Posselts politiska annaler. De skyddade dem i trots af hela den Tyska oeh Europeiska aristokratiens och de stränga monarkisternes hat mot denna tidskrift. Vidare meddelade Karl Fredriks lag fullkomlig censuroch tryckfrihet för dem, som mest skrifva, för professorerna äfvensom för geheime-råden. Betrakten nu denne man,, (visande på Duttlinger) chan är geheimeråd af andra klassen, medlem af lagstiftningskommissionen, vice president i denna höga Kammare, professor, nu den äldste och aktivaste professor vid juridiska fakulteten i Freiburg, och bör, som bekant är, icke eller till de excentriska hufvudena. Och denne man har i denna Kammare flerfaldiga anledningar att beklaga sig, att hans insända uppsatser, i en af landets bekanta tidningar, hans sanningsenliga meddelanden om förhandlingarne !. inom vår Kammare, ofta blifvit stympade afl. en jemförelsevis mindre betydande, ung man, fordom hans lärjunge, nu hans censor. Hvad det, genom en sådan inrättning, ett sådant förfarande blir af regeringens vishet och heder, det kan jag åtminstone icke begripa. — Med Greifswaldsposten hafva vii dag på mor-. sonen erhållit tidningar från Frankrike till den!