i Sverge snarare kunna bestå under fri införsel at
utländska fabrikater, än under förbud emot deras
införsel, utan ock att förbud ej förmå afhålla olotlig
varuinförsel, och vid detta förhållande ej tillskynda
nögon verklig fördel åt fabrikerne, kom säke:ligen
bättre skulle trifvas, om tull erlades för de fabri-
kater, som, eburu nu till införsel förbjudne, finnas
i landet att tillgå. än då dessa, såsom för närva-
rande är fallet, obehörigen och utan att vidkännas
tull, till riket inkomma. Sanningen häraf bekräf-
tas äfven af Kommersekollegii underdåniga berät-
telser om fabrikerne i riket, som utvisar, att den
sedan 4824 års riksdag tid efter annan utsträckta
tillåtelsto, att införa utländska varor, i allmänhet
icke varit af ringaste menliga inflytande å rikets
fabriker, enär deras tillverkuingar, under i allmån-
het oförändrade varupriser, i den betydliga mån
tilltagit, att, då värdet deraf år 1835 enuast utgjorde
7,973,797 Rdr, besteg sig värdet ef dessa villverk-
ningar år 1837 till 12,734,805 Rdr.
Hvad sveoska handtverkerierna åter angår, så,
för den händelse härvarande hbandtverkare, efier
hvad af dem blifvit anfördt, kunna tillverka lika
goda handtverksvaror, som utrikes, och för lika godt
pris, lära samma bandtverkare icke eller kafva nå-
got väsentligt intrång att befara af tillåtelsen att
införa jhandtverksarbetes. Också visa tullperse-
delextrakterne, ätt denne inlförselsfribet varit i
mindre mån begagnadt, och att endast af några
få, såsom brons- och metall- samt bleckslzgarear-
beten mera betydliga qvantiteter införtullats.
det årliga värdet af dessa tillverkningar i riket
saknas visserligen uppgift i Kosgl. Kommersekol:
legium; men då år 1829, det första år, för hvilket
Kongl. Kollegium äger fullständiga förteckningar
på rikets handtverkare antalet af
tillverkare af bronsarbeten utgjorde 921
bleckslagare. .. .... 59
. 109
56 285, och
gördelmakarea . . ..
och gelbgjutare ...e.
år 4257 besteg sig af
tillverkare af bronsarbetenr till. ... 27
blecksiagare ...... 68
gördelmakare . . . . e 98
gelbgjutare . ...... 355 e28,
förekommer det sannolikt, att idkare af dessa yr-
ken pu ej åro i sämre belägenhet, än under den
tid de varor, som af dem tillverkas, voro till in-
försel förbjudna, emedan i ancet fall antalet af dem
snarare bort minskas än ökas.
På grumd af hvad nu blifvit anfördt, och då ri-
kets import och export sedau år 4824 i väsentlig
mån tilltegit, till bevis hvarpå jag får upplysg, att
år 4825, enligt tullpersedelextrakterna, värdet af
importerade varor endast besteg sig till 43,587,1538
Rdr, och af exporterade varor till 12,228,562 Rdr,
men att år 1837 åier värdet af de förra utgjorde
46,436,020 Rdr, och af de sednare 47,453,129 Rdr
Bko, samt, då i följd häraf rikets iokomst af tul-
larne högst betydligen ökat sig, anser jag mig ej
äga anledning, att fästa afseende å de af fabrikar-
ter och handtverkare yrkade förbud emot införsel
af flere slags fobriks- och handtverkerivaror, utan
finner mig destoheldre böra i underdånighet till-
styrka en oinskränkt hbandelsfrihet dermed, emot
en, efter näringarnes olika beskaffenbet och den
ståndpunkt, hvarä de sig befinna, lämpad skydds-
tull, som, i fall erfarenheten skulle visa, att, oak-
tadt sådant beskydd, en eller annan fabrikshandt-
tering här i riket skulle upphöra, det otvifvelaktig!
leder til! alimänt väl, att de armar och kapi:
taler, som dervid, i följd af konstlade författnin-
går och förunnade privilegier samt allmänna un-
derstöd varit använda, öfvergå till andra yrken
för riket mera naturliga och båtande, och hvarpi
ingen brist förefinnes, då Sverges jorbruk ännu ör
på den låga ståndpunkt, att kött, smör och talg
kudar, skinn och ull, utom en mängd andra varor
som inom riket borde kunna åstackommas vida öf
ver eget behof, till flere hundrade tusende riksda:
lers värde årligem införas; då Sverges sjöfartsiö
relse och den dermed nära förenade skeppsbygge
rihandteringen ännu kunna betydligen utvidgas.
då Sverges vigtiga näring, jernhandteringen, på
Jångt när ej uppnått den utveckling, hvaraf der
är mäktig, och då samma förbållande eger run
med skogshandteringen, hvars fortkomst man förs!
i sednare tider funnit kunna stå tillsammans mec
ett frist användande af skogen, endast åt bushbåll-
ningen dermed egnas mera uppmärksamhet och
omtanka än hittills.
I hvad Hr KommersRådet von Söudow sålundt
yttrade, instämde öfrige Hrr Kommitterade, hvar.
efter och i sammanhang härmed Ordföranden Hi
Presidenten Skogman till öfverläggning framställ
de, huruvida icke, för ändamålet af en noggranr
och säker kontroll, det kunde finnas lämpligt, at
såsom af fiera fabrikskorporationer vilkosligt och
i vissa delar yrkats, införselsrättigheten af sådanc
manufakturvaror, hvilka, eniigt ru gällande tull
taxa förbjudne, sålunda kunde komma att till in
försel tillåtas, eller i allmänhet af sådane slöjdeva:
ror, som efter angifningsvärde förtullades, blefve
till några få städer, som ägde en större trafik, in-
skränkt.
Härvid ansågs väl, å ena sidan, ostridigt, att til
ju färre punkter trafikationen från utrikes ortei
och dermed förknippade tullförvaltningsbestyr kun.
de koncentreras, med desto större tMtillförlitlighe
och lätthet skulle administrationen kunna bendhbaf
vas, enär icke blott hos Tullkammarebefälet på då
mera traäfikerande orterna kunde påräknas vidsträck-
tare erfarenhet och sakkännedom, utan ock intres
santar af faheikovrelana cialfun då vara lättare I