behöfva göra afseende ens på nationens vilja, än mindre på Pärskammarens. Hos Pärerne förekom sedan frågan om de hemliga fonderna, hvilken föranledde markis Dreux Bröeze att tala om regeringens politik, som han utförligt genomgick, och dervid bland annat yttrade om konung Leopold, att denne igenom de sista händelserna så förlorat sin popularitet, att han fruktade, det ett snart fall botade honom, och att Frankrike sjelf ställt sig så, att det, i händelse af ett krig — ty friden kunde icke räcka evigt — hvarken hade för sig Europas furstar eller folk. Deputerade-kammarens kommission har enphälligt förklarat sig för beviljandet af de 40 milionerna till förstärkning af flottan i Levanten. — Lagen om pensioners beviljande åt de fallnes anhörige och åt de sårade den 42 och 43 Maj, har af kammaren antagits med 228 röster mot 29. — Herr de Tracy har föreslagit slafveriets upphäfvande i kolonierna, och Kammaren beslutat att taga saken i öfvervägande, sedan ministrarne förklarat, att de icke ville sätta sig deremot. — Ett hvarje år förnyadt förslag af Herr Lespinasse återkom äfven detta år, att till heders-legionens ledamöter utbetala deras fordringar, sedan Kejsaretiden; frågan blef till en början endast, huruvida saken skulle tagas i öfvervägande eller icke, och minga ledamöter voro för dess uppskjutande. Dåzanmärkte sekreterarne, att endast 170 deputerade voro närvarande, och presidenten förklarade derföre sessionen för slutad. Några yrkade nu på ett upprop och de frånvarandes antecknande. Alla, som voro i kammarens sidorum skyndade in, men det blef ändå icke mer än 209, så att -halfva karomaren fattades. Följande dagen beslöts uppskjutandet med stor majoritet, sedan motionären sjelf förklarat sig nöjd dermed. Herr Thiers har med sin familj afrest till -baden i Pyreneerna. Generaladvokaten Hr Meårilhou har inför Pärskammarens domstol i en hemlig session uppläst en ganska vidlyftig berättelse, rörande resultaterna af ransakningen med de för sista uppresningen anklagade. Den skall innehålla en fullständig utveckling af de hemliga sällskapernas historia, inom hvilka komplotten blifvit smidd. 49 personer skola ställas under tilltal inför Pärerne, hvaraf 43 befinna sig i autoriteternas förvar. Den förnämste af dem är den sårade advokaten Barbe, hvilken äfven anklagas som en löjtnant Drouineaus mördare, eme-! dan han stupade för den trupps vapen, som Barbe anförde. De öfrige äro arbetare och handels-expediter. Fyra hafva ännu ej kunnat ertappas, och de komma således att dömas in contumaciam. Det tyckes som om machinationerna ännu icke voro alldeles slut, ty den 40:de: sågo nägra polisbetjenter nära en af hufvudstadens barricrer tvänne personer, som släpade en kanon utan Tlavett, ungefär 2 fot lång och 6 tum i diameter. De båda karlarnes hemlighetsfulla utseende väckte polisbetjeningens misstanka, hvilka anhöllo dem, emedan de togo dem för tjufvar. Mellan begge partierna uppstod nu ett häftigt handgemäng och de båda karlarna kunde blott med möda arresteras. En busvisitation anställdes hos dem, och man fann dervid några papper, hvilka väcka den förmodan, att kanonens förfärdigande stod isammanhang med någon kompiott. Smeden, som gjort henne, har äfven blilvit arresterad. 2:ne artilleriofficerare, som besigtigat piesen, hafva förklarat, att hon med säkerhet kunnat lossas ö0 gånger, utan fara att springa sönder. Legitimisterne hafva i Gazette de France och Quotidienne protesterat mot några gängse rykten, att de skulle vara sysselsatte med en stämpling mot regeringen. De behöfva,a säger Gazette, sicke konspirera, då allt konspirerar för dem, och icke anstifta oordningar, när sådana . tillräckligt råda utom dem. Assisdomstolen har den 44:te afkunnat sitt utslag i den republikanska processen (se Onsfagsbladet) mot utgifvarne af Moniteur republicain. Sedan man å ömse sidor talat och svårat, afträdde jurymännen kl. 6, och först eu natten kl. 2 fälldes domen. De anklagade, Boudin, Jombertaut, Guillemin, Minor, Lecomte, och Joigneau dömdes till 35 års fängelse och 3 års polisuppsigt. Gervais-Corbiere och Aubertin frikändes. Monitevren meddelar nu officielt fredstraktaten: mellan Frankrike och Mexiko, innehållande hvad man förut kände, eller ati frågan om . de . Mexikanska krigsskepps återställande, som tagits af Fransmännen efter San Juan de Uzloas eröfring, och om skadeståndet åt de franske handlande efter deras förjagande, skall öfverlemmas åt en tredje makts afgörande, samt att Mexico betalar till Frankrike ett skadestånd af 600,000 piaster i tre terminer. Hvad förra postens tidningar berätta om oc