I Svea Hofrätt anser den föreslagna offentligheten
vid öfverdomstolar, der de flesta saker skriftligen
behandlas, endast fördröja ärendernas gång, utan
att derigenom vunnes mera säkerhet eller kontroll.
så väl Svea Hofrätt, som Hofrätten öfver Skåne
och Blekinge gilla fullkomligt det af Lagkommit-
tåen föreslagna, på anklagning grundade rättegångs-
I sätt i brottmål, men båda Hofrätterne anmärka,
att till vinnande af erforderlig skicklighet kos all-
männa åklagare, torde det blifva nödigt, såsom vil-
kor för deras utnämnande till dylik befattning, att
stadga vidsträcktare kunskaps- och lärdomsprof.
Den af Lagkommittten uppställde bevisningsteori
godkännes äfven utaf Hofrätten öfver Skåne och
Biekinge, som anser lika med Kommitteen, att i
brottmål urvalet ef vittnen bör vara mindre strängt,
äfvensom jäfssätten mindre vidsträckt, samt att be-
visningsmedlens behörighet, så litet som möjligt,
bör inskränkas. Alt, på sätt 1734 års lag utsätter,
uttryckligen bestämma vissa mått af bevisning, så-
som half, mer än half ech full, är, enligt Hofrät-
tens tanke, ej lämpligt. Hofrätten anser lagens
ändamål snarare uppfyllas, om i vissa fall förkla-.
ras, hvad icke må som fullt bevis antagas, och i
öfrigt öfverlemnas åt domaren att bedöma verkan.
af bevisningen efter förstånd och samvete, enligt
de sanningar och reglor, allmänna erfarenheten
vitsordat och tankelagarna fastställt.
Ingendera ef Hofrätterna har ingått i granskning
af LagKommitens alternativa föreleg will Jury i
brottmål. Svea Hofrätt anförer: om än fördelarne
af denna iprättning, der den ef ålder funnits, så-
som i England, äro ganska stora, visar dock erfa-
renheten i de länder, der den sökt inympas, att
svära olägenheter uppkommit genom införandet ).
Hofrätten är ock öfvertygead, att, om så skedde
här, skulle lagskipningens jemna gång rubbas och
allmän osäkerhet uppstå, kvadan H.R. afstyrkt bi-
fall till Lagkomittens alternativa förslag till Jury-
inrättningens införende i brottmål.
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge yttrar rö-
rande detta ämne: Utan fruktan att blottställas för
förebråelsen ett misskänna Svenska folkets fram-
steg på den konstitutionella banan, vågar H.R. på-
stå, att den allmänna bildningen ännu icke är upp-
nådd, som, för att med erfordelig skicklighet pröf-
va juridisk bevisning, bör påräknas hos de sam-
hällsklaseer, ur hvilka medlemmarne af en jury
skola väljas, och att nationallynnet i allmänhet icke
antagit den upphöjda och frisinnade karakter, som
gifver tillräcklig garanti om sjelfständighet, den
der, enligt hvad Lagkomitten äfvem erkänt, utgör
en annan lika oumbärlig egenskap kos den, som
skall fälla en rättvis dom, När denna skicklighet
och sjelfständighet mera allmänt spridt sig ock de
korstitutionella begreppen kunna anses hafva öf-
vergått till allmän anda, anser H.R. nationen må-
hända mogen för emottagande af en Jury-inrätt-
ning. )
Med afseende å den bildningsgrad, som för när-
varande må antegas hos svenska folket, och de e-
genskaper, sow ovilkorligen måste finnas hos Ju-
rymän, samt vårt lands läge jemte den vidsträckta
omkrets i förhållande till dess glesa befolkrisg,
tror äfven Götha H.R. att juryinrättningen, såsom
en beståndsdel af allmänna brottmålslagstiftningen,
för närvarande icke är här i riket verkställbar.
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge gör äfven
framställning derom, att Sjö- och Tryckfrihets-la-
garna må bringas i öfverensstämmelse med för-
slaget till allmän Criminal-lag, derest detsamma
blifver antaget. )
Vid jemförelse af de olika omdömen, hvilka
af Hofrätterne blifvit fällda öfver Criminallag-
förslagets vigtigaste grunder, skall man finna,
att förslaget på det hela taget blifvit långt gyn-
sammare bedömdt af Hofrätterna än af Professo-
rerne i Upsala och flera andra anmärkare. Åt-
skilliga af de mest klandrade grundsatser hafva
Hofrätterne enstämmigt godkänt. Hofrätten öf-
ver Skåne och Blekinge synes vara den, som
vetat att bögstuppskatta Lagkommittens förtjen-
ester. För Högsta Domstolen återstår det att
äfven granska ifrågavarande lagförslag. Man får
då se om den, på sätt som skett med Civil-
lagförslaget, börjar granskningen med en förka-
stelsedom öfver arbete.
y Hvilka olägenheter hafva uppstått af denna in-
rättnings införande i Preussiska Rhenprovinser-
na? Folket sjelf åtminttone önskar högeligen bi-
behållandet geraf, hvilket äfven föranledde Preus-
siska Regeringen, som var benägen att afskaffa
denna, under franska väldet införda, institution,
att nedsätta en kommission af preussiska juri-
ster, för att meddela utlåtande öfver detta ämne.
Samtlige Kommissionens ledamöter tillstyrkte Ju-
ryinrättningens bibehållande, och regeringen vi-
sade nog aktning för deras omdöme och folkets
önskningar att låta denna inrättning oförändrad
qvarstäå och hvaraf folket ännu är i åtnjutande.
) År ett högt utbildadt konstitutionellt statsskick
verkligen absolut nödigt för Jury-inrättningens
bestånd och ändamålsenliga inflytande? Visade
den sig icke ganska verksam och välgörande, li-
kaväl under Franska Kejsaredömets envälde, som
efter restaurationen sedan chartan blifvit anta-
gen? Upphörer den väl att gagna folket i de of-
vannämnde Rbenprovinserna, ehuru deicke kun-
na plädja sig åt något konstitutionelt gamhälls-
skick? Står folkbildningen der på en högre
ståndpunkt än i Sverige? I södra Frankrike, der )
Juryn äfven begagnas, är bildningen mindre, än
här i landet.
ty Lika nödigt torde det äfven vera, att Krigsar-
tiklarne med dertill hörande författningar blifvit
genomsedde och bragte i öfverensstämmelse med
allmänna Brottmålslagen. Uti förslaget dertill
finnas åtskilliga förbrytelser, t. ex. i 9 kapitlet,
vfilha fram fönAlanamnmenmnn 3 Muminnmaneke:l lo A