I Svea Hofrätt anser den föreslagna offentligheten vid öfverdomstolar, der de flesta saker skriftligen behandlas, endast fördröja ärendernas gång, utan att derigenom vunnes mera säkerhet eller kontroll. så väl Svea Hofrätt, som Hofrätten öfver Skåne och Blekinge gilla fullkomligt det af Lagkommittåen föreslagna, på anklagning grundade rättegångsI sätt i brottmål, men båda Hofrätterne anmärka, att till vinnande af erforderlig skicklighet kos allmänna åklagare, torde det blifva nödigt, såsom vilkor för deras utnämnande till dylik befattning, att stadga vidsträcktare kunskapsoch lärdomsprof. Den af Lagkommittten uppställde bevisningsteori godkännes äfven utaf Hofrätten öfver Skåne och Biekinge, som anser lika med Kommitteen, att i brottmål urvalet ef vittnen bör vara mindre strängt, äfvensom jäfssätten mindre vidsträckt, samt att bevisningsmedlens behörighet, så litet som möjligt, bör inskränkas. Alt, på sätt 1734 års lag utsätter, uttryckligen bestämma vissa mått af bevisning, såsom half, mer än half ech full, är, enligt Hofrättens tanke, ej lämpligt. Hofrätten anser lagens ändamål snarare uppfyllas, om i vissa fall förkla-. ras, hvad icke må som fullt bevis antagas, och i öfrigt öfverlemnas åt domaren att bedöma verkan. af bevisningen efter förstånd och samvete, enligt de sanningar och reglor, allmänna erfarenheten vitsordat och tankelagarna fastställt. Ingendera ef Hofrätterna har ingått i granskning af LagKommitens alternativa föreleg will Jury i brottmål. Svea Hofrätt anförer: om än fördelarne af denna iprättning, der den ef ålder funnits, såsom i England, äro ganska stora, visar dock erfarenheten i de länder, der den sökt inympas, att svära olägenheter uppkommit genom införandet ). Hofrätten är ock öfvertygead, att, om så skedde här, skulle lagskipningens jemna gång rubbas och allmän osäkerhet uppstå, kvadan H.R. afstyrkt bifall till Lagkomittens alternativa förslag till Juryinrättningens införende i brottmål. Hofrätten öfver Skåne och Blekinge yttrar rörande detta ämne: Utan fruktan att blottställas för förebråelsen ett misskänna Svenska folkets framsteg på den konstitutionella banan, vågar H.R. påstå, att den allmänna bildningen ännu icke är uppnådd, som, för att med erfordelig skicklighet pröfva juridisk bevisning, bör påräknas hos de samhällsklaseer, ur hvilka medlemmarne af en jury skola väljas, och att nationallynnet i allmänhet icke antagit den upphöjda och frisinnade karakter, som gifver tillräcklig garanti om sjelfständighet, den der, enligt hvad Lagkomitten äfvem erkänt, utgör en annan lika oumbärlig egenskap kos den, som skall fälla en rättvis dom, När denna skicklighet och sjelfständighet mera allmänt spridt sig ock de korstitutionella begreppen kunna anses hafva öfvergått till allmän anda, anser H.R. nationen måhända mogen för emottagande af en Jury-inrättning. ) Med afseende å den bildningsgrad, som för närvarande må antegas hos svenska folket, och de egenskaper, sow ovilkorligen måste finnas hos Jurymän, samt vårt lands läge jemte den vidsträckta omkrets i förhållande till dess glesa befolkrisg, tror äfven Götha H.R. att juryinrättningen, såsom en beståndsdel af allmänna brottmålslagstiftningen, för närvarande icke är här i riket verkställbar. Hofrätten öfver Skåne och Blekinge gör äfven framställning derom, att Sjöoch Tryckfrihets-lagarna må bringas i öfverensstämmelse med förslaget till allmän Criminal-lag, derest detsamma blifver antaget. ) Vid jemförelse af de olika omdömen, hvilka af Hofrätterne blifvit fällda öfver Criminallagförslagets vigtigaste grunder, skall man finna, att förslaget på det hela taget blifvit långt gynsammare bedömdt af Hofrätterna än af Professorerne i Upsala och flera andra anmärkare. Åtskilliga af de mest klandrade grundsatser hafva Hofrätterne enstämmigt godkänt. Hofrätten öfver Skåne och Blekinge synes vara den, som vetat att bögstuppskatta Lagkommittens förtjenester. För Högsta Domstolen återstår det att äfven granska ifrågavarande lagförslag. Man får då se om den, på sätt som skett med Civillagförslaget, börjar granskningen med en förkastelsedom öfver arbete. y Hvilka olägenheter hafva uppstått af denna inrättnings införande i Preussiska Rhenprovinserna? Folket sjelf åtminttone önskar högeligen bibehållandet geraf, hvilket äfven föranledde Preussiska Regeringen, som var benägen att afskaffa denna, under franska väldet införda, institution, att nedsätta en kommission af preussiska jurister, för att meddela utlåtande öfver detta ämne. Samtlige Kommissionens ledamöter tillstyrkte Juryinrättningens bibehållande, och regeringen visade nog aktning för deras omdöme och folkets önskningar att låta denna inrättning oförändrad qvarstäå och hvaraf folket ännu är i åtnjutande. ) År ett högt utbildadt konstitutionellt statsskick verkligen absolut nödigt för Jury-inrättningens bestånd och ändamålsenliga inflytande? Visade den sig icke ganska verksam och välgörande, likaväl under Franska Kejsaredömets envälde, som efter restaurationen sedan chartan blifvit antagen? Upphörer den väl att gagna folket i de ofvannämnde Rbenprovinserna, ehuru deicke kunna plädja sig åt något konstitutionelt gamhällsskick? Står folkbildningen der på en högre ståndpunkt än i Sverige? I södra Frankrike, der ) Juryn äfven begagnas, är bildningen mindre, än här i landet. ty Lika nödigt torde det äfven vera, att Krigsartiklarne med dertill hörande författningar blifvit genomsedde och bragte i öfverensstämmelse med allmänna Brottmålslagen. Uti förslaget dertill finnas åtskilliga förbrytelser, t. ex. i 9 kapitlet, vfilha fram fönAlanamnmenmnn 3 Muminnmaneke:l lo A