YA Riv 209 MM 2 0-0 Or VD tat använda försonande medel. Horm har nemligen antagit ministern Viliemains amendement, enligt hvilket regeringen skall äga rättighet att, intill slutet af år 48350, utdela en dekoration af tvänne ledigheter, och hvilken föreskrift till och med upphälves under krigstider, d. v. s. att inskrävknaingen existerar blott tili namnet. Med detta antagande tillgick likväl något, som det heter, på skrufvar. Vicepresidenten, grefve Portalis, som förde ordet, företog nemligen omröstning medelst händernas upplyftande och förklarade, sedan det skett, amendementet för antaget. Häremot protesterade åtskilliga, men det blef dervid. De öfriga paragraferne hafva sedän diskuterats, men utan att debatterne derom medfört något intresse, emedan hela lagen sålunda mistat större delen af sin förbindande kraft. Endast den föreskrift, att ett stort råd af 40 ordensledamöter skulle organiseras, hvilka borde vaka öfver lagens verkställighet, mötte något motstånd, emedan ministrarne ville hafva detta stadgande helt och hållet utstruket. Då de ej kunde direkte erhålla detta, utverkade de likväl, att dessa artiklar återförvistes till kommissionen, hvarigenom ändamålet troligen ändock till slut vinnes. Den 414 skulle pärskammaren första gången sammanträda såsom domstol, för att afhöra Instruktionskommissionens berättelse om de förefalina oroligheterna. I anledning af dem hafva nyligen ytterligare arresteringar ägt rum. Hos de deputerade har regeringen begärt 200,000 fr. till firande af julidagarnas nionde j I årsfest. Inom Kammarens kommission hafva Hrr Soult och Dupberrt vid frågan om den begärda krediten till Franska flotiornas förstärkning vid Spanska och Amerikanska kusterna afgifvit förklarizgar, som synts tillfredsställande, emedan: de betydligt afvika från den rätta medelvägens hittills följda system. Kryssarne vid Spanska kusten skola ansenligt förstärkas och deras verksamhet icke inskränkas endast till att hindra Iandsättningar af manskap och krigsförråd för Carlisterna, utan de skola, i likhet med de Brittiske, både transportera drottningens trupper från ett ställe till ett annat och sjelfva landsätta sitt eget manskap, för att understödja Christinos, om sådart behöfs och begäres. De skola vä! icke visitera andra än fransyska skepp, men eskortera främmande fartyg till närmaste Spanska station, för att der wisiteras. — Rörande de begärda 40 millionerna för eskadrarna på Levantiska kusterna, fordrade komwmis. sionen några diplomatiska noter, för att kunna: närmare bedöma den Orientaliska frågan. Äfven härpå ingingo ministrarne, sedan de märk-! te, att det ej kunde undvikas. — Man tror,: att nedsättningen af tullen å kolonialsocker skall; gå igenom i Kammaren. 1 anledning af Gauguiers förslag, att indrsga embetsmännens löner underden tid de såsom! deputerade sitta i Kammaren, anför tidningen : Sizele, att deputeraden Hr Genoux, prefekturråd i öfra Saone-departementet, alliid under Kammarens sessionstid anslagit sin lön åt fattiganstalterna i Vesoul. Flere af Polytekniska skolans elever hafvaåter blifvit arresterade. Bland de 34, som detta öde förut träffat, hafva endast 2 åter blifvit försatta 1 frihet, hvaribland den ena bevisat, att han hela den dag, då frågan om det bekanta brefvet diskuterades, icke alls lemnat sitt arbete. Autoriteterne hafva låtit från skolan bortföra alla der förvarade vapen och, då sådant väckte uppseende, låtit förklara, att det skedde medan dessa icke mer behöfdes, sedan skolan, ! ängre var satt på militärfot, hvarföre det låg i skattkammarens intreste, att vapnen förvarades endast på de för sådant ändamål bestämda ställen, en förklaring, som tidningarne finna ganska oskicklig. Ea ung Turkisk sjöofficer Rassim-A chmedEffendi, som gjort två fälttåg på Franska korveten Saäpho och vid Martin Gareias eröfring sårsdes i balsen, har blifvit utmämnd till riddare af Hederslegionen. SPANIEN. Nyheterna från Madrid gå till den 2 dennes, ! då cit kongl. dekret utkom, som upplöser Cortes och sammankallar nya till den 4 September. En något besynnerlig angelägenhet bar varit föremål för ministrarnes öfverläggning. En! korregidor i Madrid, vid namn Lupeza, har nemligen stämt, drottning Isabella I att per-: sonligen infinna sig inför Madrids munieipalitet, . ee ss 4 . 1 a RENAR ASAT