YA Riv 209 MM 2 0-0 Or VD
tat använda försonande medel. Horm har nem-
ligen antagit ministern Viliemains amendement,
enligt hvilket regeringen skall äga rättighet att,
intill slutet af år 48350, utdela en dekoration
af tvänne ledigheter, och hvilken föreskrift
till och med upphälves under krigstider, d. v.
s. att inskrävknaingen existerar blott tili namnet.
Med detta antagande tillgick likväl något,
som det heter, på skrufvar. Vicepresidenten,
grefve Portalis, som förde ordet, företog nem-
ligen omröstning medelst händernas upplyftande
och förklarade, sedan det skett, amendementet
för antaget. Häremot protesterade åtskilliga,
men det blef dervid. De öfriga paragraferne
hafva sedän diskuterats, men utan att debatter-
ne derom medfört något intresse, emedan hela
lagen sålunda mistat större delen af sin förbin-
dande kraft. Endast den föreskrift, att ett
stort råd af 40 ordensledamöter skulle organi-
seras, hvilka borde vaka öfver lagens verkstäl-
lighet, mötte något motstånd, emedan ministrar-
ne ville hafva detta stadgande helt och hållet
utstruket. Då de ej kunde direkte erhålla det-
ta, utverkade de likväl, att dessa artiklar åter-
förvistes till kommissionen, hvarigenom ända-
målet troligen ändock till slut vinnes.
Den 414 skulle pärskammaren första gången
sammanträda såsom domstol, för att afhöra In-
struktionskommissionens berättelse om de före-
falina oroligheterna. I anledning af dem hafva
nyligen ytterligare arresteringar ägt rum.
Hos de deputerade har regeringen begärt
200,000 fr. till firande af julidagarnas nionde
j
I
årsfest. Inom Kammarens kommission hafva
Hrr Soult och Dupberrt vid frågan om den be-
gärda krediten till Franska flotiornas förstärk-
ning vid Spanska och Amerikanska kusterna
afgifvit förklarizgar, som synts tillfredsställande,
emedan: de betydligt afvika från den rätta me-
delvägens hittills följda system. Kryssarne vid
Spanska kusten skola ansenligt förstärkas och
deras verksamhet icke inskränkas endast till att
hindra Iandsättningar af manskap och krigsför-
råd för Carlisterna, utan de skola, i likhet med
de Brittiske, både transportera drottningens
trupper från ett ställe till ett annat och sjelfva
landsätta sitt eget manskap, för att understödja
Christinos, om sådart behöfs och begäres. De
skola vä! icke visitera andra än fransyska skepp,
men eskortera främmande fartyg till närmaste
Spanska station, för att der wisiteras. — Rö-
rande de begärda 40 millionerna för eskadrar-
na på Levantiska kusterna, fordrade komwmis.
sionen några diplomatiska noter, för att kunna:
närmare bedöma den Orientaliska frågan. Äf-
ven härpå ingingo ministrarne, sedan de märk-!
te, att det ej kunde undvikas. — Man tror,:
att nedsättningen af tullen å kolonialsocker skall;
gå igenom i Kammaren.
1 anledning af Gauguiers förslag, att indrsga
embetsmännens löner underden tid de såsom!
deputerade sitta i Kammaren, anför tidningen :
Sizele, att deputeraden Hr Genoux, prefektur-
råd i öfra Saone-departementet, alliid under
Kammarens sessionstid anslagit sin lön åt fattig-
anstalterna i Vesoul.
Flere af Polytekniska skolans elever hafvaå-
ter blifvit arresterade. Bland de 34, som det-
ta öde förut träffat, hafva endast 2 åter blifvit
försatta 1 frihet, hvaribland den ena bevisat, att
han hela den dag, då frågan om det bekanta
brefvet diskuterades, icke alls lemnat sitt arbe-
te. Autoriteterne hafva låtit från skolan bort-
föra alla der förvarade vapen och, då sådant
väckte uppseende, låtit förklara, att det skedde
medan dessa icke mer behöfdes, sedan skolan, !
ängre var satt på militärfot, hvarföre det
låg i skattkammarens intreste, att vapnen för-
varades endast på de för sådant ändamål be-
stämda ställen, en förklaring, som tidningarne
finna ganska oskicklig.
Ea ung Turkisk sjöofficer Rassim-A chmed-
Effendi, som gjort två fälttåg på Franska kor-
veten Saäpho och vid Martin Gareias eröfring
sårsdes i balsen, har blifvit utmämnd till ridda-
re af Hederslegionen.
SPANIEN.
Nyheterna från Madrid gå till den 2 dennes, !
då cit kongl. dekret utkom, som upplöser Cor-
tes och sammankallar nya till den 4 September.
En något besynnerlig angelägenhet bar varit
föremål för ministrarnes öfverläggning. En!
korregidor i Madrid, vid namn Lupeza, har
nemligen stämt, drottning Isabella I att per-:
sonligen infinna sig inför Madrids munieipalitet, .
ee ss 4 . 1
a
RENAR ASAT