ka på, och emot hvilken åtminstone ingen Pro-
fessor bör hafva betydligt att invända.
UTRIKES.
ENGLAND.
Om ryske tronföljaren och dess vistande i
London, heter det i eit bref derifrån af den
534 Maj: Deune furstes vistande i England
under tidpunkten af en i detta lands historia
oerhörd ministerialkrisis, och af de lifligaste
partistrider, så väl mom parlamentet, som i
provinserna genom Kartisterne, blir säkert icke
utan följder för prinsens framtida bana. Han
är till sin person en älskvärd furste, ädelsinnad,
liflig och välvillig. Han bar med egna ögon
sett England, och England har med uppmärk-
samhet observerat honom. I Ryssland beror ännu
så mycket på monarkens personlighet, ehuru
den gamla adelns mäktiga position ofta påläg-
ger sjelfherrskarens skenbart absoluta vilja ett
med lifsfara förenadt tvång, ofta mera förlaman-
de, än representationens motstånd i ett konsti-
tutionelt land. Storfursten kan nu uppskatta
skillnaden emellan de båda slagen af regerings-
form; han har besökt båda parlamenthusen, och,
enligt egen utsago, förnämligast sysselsatt sig
med att teoretiskt och praktiskt studera En-
gelska författningens anda och verksamhet. Han
bar sjelf förklarat, att han icke allenast måste
beundra Englands materieila storhet, utan äf-
ven dess statsforms karakter. Vid den måltid,
som Engelsk-Ryska kompaniet gaf honom, yt-
trade både ban och Ryske ministern Pozzo di
Borgo, att Ryssland och England måste anses
för de båda kolosser, af hvilkas vänliga eller
fiendtliga ställning till hvarandra verldsfreden
hädanefter berodde. Intrasslade politiska knu-
tar, såsom tvistigheterna mellan Belgien och
Holland eller den Preussisk-Romerska frågan,
sönderhuggas af diplomatikens fredliga svärd
och skola ej mer gjuta det kristna Europas
blod; men väl skola oceanen och Europas län-
der färgas med blod, om de båda stora rikena
med sina motsatta, ännu större principer, den
absolut-praktiska friheten och den absolut-
praktiska lydnadspligten någonsin komma att
fientligt sammanstöta. Storfursten skall haf-
va baft ett särskilt tillskott till sin reskassa
af 40,000 rubel om dagen, under den tid han
vistades i England, och den slösande frikostig-
het, han utvecklade, förskaffade honom iche
mindre värner bland de fattiga och behöfvan-
de, än hans personliga egenskaper.,
Vid en debatt i Öiverhuset den sista Maj,
hvarvid flera talare framkastat vinkar om drott-
ningens tänkesätt för ministrarne, uppsteg Lord
Brougham och tadlade i skarpa ord detta miss-,
bruk att inblanda drottningens namn, för att
dermed skydda en sjunkande administration.
Man hade i hvarje larmande bordsällskap, i
hvarje pöbel-sammankomst gjort drottningens
enskilda känslor och tycken till föremål för
diskussionen, och alla demagoger hade i sina
tal hänvist derpå, för att trygga förvaltningen.
Ingen bade något att säga för sig sjelf, ingen
någon åtgärd att utlofva, ingen sin politik att
försvara, utan att ropa: drottningen! drottnin-
gen! drottningen! samt att tala om drottnin-
gens känslor och hofdamernas tvister. Detta
vore opassande och ovanligt. Parlamentet vo-
re kalladt att öfverlägga om allvarliga statsfrå-
gor, att diskutera offentliga angelägenheter och
yltra sig öfver den åt drottningen anförtrodda
regeringen, och likväl ville man det skulle in-
gå på den princip, att. hvar och en, som afvek
från en ministers åsigter, skulle beskyllas för
alt hysa en personlig förolö-, nde och förhat-
lig ovilja mot drottninger vore allde-
les oparlamentariskt, o.
SPAn.
I Madrid trodde man, en.
rättelser derifrån, att regering
föreslå tiondens återställande till u:
presterskapet, som befinner sig i den 3
torftighet, och att förordningen härom
utkomma samlidigt med en anhan om Cor-
tes:s upplösning. — Den 25 Maj blef po-
sten - från Frankrike på vägen till Madrid, i
grannskapet af Alcolea, öfverfallen af Carlister,
plundrad och alla bref uppbrända. — Balma-
ceda uppehåller sig ännu i trakten af Cuenea
och är sysselsatt med att befästa den lilla sta-
den Canete. — Echo del Commercio innehåller
en förfärande skildring på de grymheter och
våldsamheter, Cabrera begått i nämnde provins.
I synnerhet skall staden Valhermosa hafva va-
rit skådeplatsen för de skändligaste ogerningar,
och Cabrera skall personligen derstädes hafva
utmärkt sig med mord och våld mot qvinnor.
— ——t——
FRE an. od