skulle ej en sådan reform i prestens göromi inverka på folkbildningen! Men om de kon servativa bland våra statsmakter ansåge en dy lik reform alltför ingripande i det käro bestå ende, och outförbar hos en för förbättringa lingsamt mognande nation, mitte de, som of vauför b ilvit sagdt, anförtro Religions-lärarea åtminstone ungdomens Religions-undervisning Ordentliva skolor borde väl, lingt för detta halva varit inrättade i bvarje församling. V lefva ju irehundrade år efter reformationen Om i dera skolor alla öfriga nödiga läroärm nen skölles al skolmäslare, men natwilistvi skickligare in de i allmänhet ära, it hvik man kultts oförsvarligt öfverlemnat den vigti gaste vv. ions-tvnde vikingen hesörjas al presten viss i vecka. Men söke farjeate lt görs Svimng till en helig sak; ja, helije annan af hans embetsförrättniav bofrie henom deremot från vissa a! mål, såsom kyrkooch ecgenhet I samhället; så borde rett nans vpresierliga gå höckers veh Kyrkor tik elskapers föranauvetsOch Guinquenpti-tabellers upp raltaree. veh Gylika själlösa göromål. Man inritie si: Lans Ööbtaa göromål, att de ej blofve sia för det vigtigaste af alla. Endast ;ras-lärare kan presten blilva fulkella ords rätta betydelse: endact som hopp om framgång och på ett k inverka på allmänhetens religiösa ka hilåniog. Lägges hos folket grunden ul en sådan bildning i de yngre åren. biilva dess sjulskrafter genom ordentlig undervisning öfvade och utvecklade, skall han, sonom sina predikningar, råd och förmaningar it den imogaade aldren göra långt mera gagn. Det himmelska utsäde, han utsäår i den väl tillredda jorden, skall bära långt rikare frukter. fören nn penn nd