tet eller på stadsgatorna under en uppresning, såsom nu nyligen varit fallet. Under det på öppna fältet knappt ett skott träffar af hundrade, träffar deremot, under ett upplopp, nästan hvarje kula sitt mil; häraf förklaras det stora antal döda och sårade vid dylika tillfällen. Alven det moraliska tillståndet har stor inflytelse på de sårades botande. Segrar deras parti, så läkes såret dubbelt så snart; blir det slaget, så tillväxer faran af såret med hvarje ögonblick, med hvarje missgynnande underrättelse. Ingenting är mera märkvärdigt än olikheten i botandet under Julidagarne 48530 och nu i Maj. Förstnämnda tid läktes 8 amputerade af 10; nu endast 7 af 435 amputerade, och äfven bland desse måste man frukta för ett eller tvenne lit. Men jemväl secgrarenas moraliska tillstånd är ofta högst beklagansvärdt och medför betänkliga följder, som man icke anat. Soldaterne t. ex., som ej känna någon annan vilja än sina förmäns, vägra väl icke att lyda; de skjuta och hugga in på personer, hvilkas vänner och kamrater de voro få ögonblick förut. Men efterverkan uteblir icke, och så snart krutröken förgått tillika med den exaltation den frambragt, så bemägtigar sig en djup sinnesskakning, en sällsam nedslagenhet den Fransyska soldaten, serdeles den yngre. Sålunda hände vid attacken på en af vaktposterna, att en ung soldat nedsköt en sin motståndare, som skjutit miste på honom. Följande morgonen fann man den staskars ynglingen utsträckt på sin säng och i ett besynnerligt tillstånd af domning och oro. — Till Hötel Dieu infördes inalles 72 sårade, af hvilka 29 dött, 3 blilvit återställ da och 38 äro qvarliggande. SPANIEN. Espartero skall hafva befallt general Ribero, att med gardesdivisionen och 400 kavallerister marchera på Durango. Öfver Carlisternes förfarande, sedan de intagit staden Ripoll, meddelas några detaljer, som man dock vill hoppas skola till en del vara öfverdrifna. De utgjorde 300 man, och garnisonen 4 till 300. Efter åtta dagars belägring, hvarunder de mot staden lossat 2300 kanonskott, inträngde de derstädes den 27 Maj genom en 20 fot bred bresch, vid hvars försvar en del af garnisonen stupade. Aterstoden drog sig till kyrkan och kapitulerade om aftonen. Följande dag sattes staden i brand, och eröfrarne begingo de skändligaste grymheter. Mer än 900 personer skola hafva blifvit dödade. 235 qvinnor, som tagit sin tillflykt i ett hus, nedstöttes al 4 soldater med bajonetten. En moder, omgifven af 5 barn, nödgades se 4 af dem ihjelslagna med gevärskolfvarne och det femte kastadt ut genom fönstret, innan hon sjelf dog af de sår, hon erhållit vid deras försvar. ENGLAND. I underhusets session den 4:de föreslog Sir Hesketh Fieetwood att meddela valrätt äfven il Englands och Wales grefskaper åt innevånarne i sådana bus, som lemnat en nettoinkomst af 10 L. årligen, i stället att valmans-qvalifikationen i grefskaperna för närvarande är 350. Lord Russel satte sig väl icke direkte emot förslaget, men understödde det icke eller, och det förkastades också med 207 röster mot 84. Lord Russel förklarade derefter, att presterskapets ihärdiga opposition förmådde regeringen att återiaga sin plan att inrätta en normalskola för folkundervisningen. Till dess understöd skulle väl 30,000 L. begäras, men hvilka komma att fördelas mellan tvenne redan bestående, af regeringen oberoende anstalter, nemligen: Naltio-: nal School Society och Britisk and Foreign School Society. Skattkammar-kansleren har begärt 70,000 L. af kronans grundräntor till upphyggande afj stall och en ridbana vid Windsor, emedan drottningens helsa gör täta promenader till häst: nödvändiga för henne. — Kabinettet skall hafva beslutat att göra frågan om den hemliga ormröstningen till en open question, d. v. s. en, hvari hvarje minister har ett fritt votum. BELGIEN. Moniteur Belge för den 8:de innehåller orasider lagen om fredstraktatens antagande, äfvensom alla de genom delningen föranledda lagarna. Ratificationerne äro redan utvexlade. RYSSLAND. Storfursten, thronföljaren, har icke, som man trodde, återvändt från Holland direkte till Petersburg, utan har den 7 anländt till Frankfurt — Ar T Pagan haso TE Ag AUT gA äg JA, LA