Statstidningens botaniska och grammatikaliska afdelningar. Uti Statstidningen för i Lördags finner man under rubriken: Strödda anteckningar om hushållningen i Meziko, bland annat den upplysningen, att utaf acTurskab-nan ännes uti kanton Mifantle ett märkvärdigt perennt species, med en mycket välsmakande frukt. Vid ordet perennt finnas vidare följande not: aStaudenaralige. Vi äga uti vårt språk intet ord som starar mot det Tyska ordet Staude. Då likaväl denna afdelning af växter uti trädagårdsodlingen är af så stor vigt och ofta efordrar en alldeles egen behandling, gjorde vi, till vinnande af tydlighet och korthet, törchända rättast, att likasom Danskarne, upptaga ordet Staude alldeles oförändradt. Denna lärda not väckte hos oss genast en viss vördnad för Statstidningens noggrannhet om sina butaniska benämningar, men tillika någon förundran, emedan man allt hittills trott svenska språket äga ett ganska välbekant ord, som motsvarar det Tyska ordet Staude. För säkerhet skull slogo vi derföre upp detta ord både i Möllers, Wikforsss, Deleens stora, och Vierecks lilia Tyska och Svenska Lexikon. 1 alla dessa lexiea finnes Staude öfversatt med buske, buskvärt. Staudenartig heter följaktligen på god Svenska buskartad, och det ofvannämnda slaget af Turska bönan betyder således icke ett perennt, utan ett till växtens beskaffonhet buskartadt species af denna böna. Uti samma artikel träffar man dessutom åtskilliga autmärkthetera i grammatikaliskt hänseende, som ådagalägga, huru Statstidningen räknar sina anor från Svenska akademien. Några exempel härpi torde roa läsaren. I artikelns början, hvarest det talas om hästarna i Kalifornien, heter det bland annat: aDessa hästar veta icke af något annat slags lopp, än sporrstreck.u (Fyrsprång, sporrsträck? af sträcka, rida i sträck?) Vidare, några rader längre ned: aDjurriket i gebitet Coalcoman är ovanligen kraftigt.e — — Alla husdjur uppnå en utomordentlig styrka och storhet (storlek?) Längre ned, der det talas om jordens styckning och verkställda skiften af allmänningar: Lagstiftande makten behöfde ej vidare inblana sig. än all den tog denna egendom från sorporationens döda hande (hvad detta vill äga. förklaras ej vidare); wallt det öfriga åtackom en förståndig spekulationsanda hos inividerna. (Det öfriga står här såsom nominaivus och spekulationsandan i accusativus. Måne ej meningen bör vara tvertom,l!och att adet friga tillvägabragtes genom en förståndig speulationsandaa ete.) — På följande sida: cMexianarn begagnar hästen blott till att ridac (ri as eller rida på den?) aoch äfven dertill blott ingstar oeh vallacker. Stoden har man endast h allenast för afvelns skull. (Ston, stoen har an hittills ansett för pluralis af sto; hingstens boMånne uttrycket sloden skall vara ett förk, att med en vokalförändring, tillvinna språt det förut omnämnda, för Red. oöfversättli