Statstidningens botaniska och grammatikaliska
afdelningar.
Uti Statstidningen för i Lördags finner man
under rubriken: Strödda anteckningar om hus-
hållningen i Meziko, bland annat den upplys-
ningen, att utaf acTurskab-nan ännes uti kan-
ton Mifantle ett märkvärdigt perennt species,
med en mycket välsmakande frukt. Vid ordet
perennt finnas vidare följande not: aStaudenar-
alige. Vi äga uti vårt språk intet ord som
starar mot det Tyska ordet Staude. Då lik-
aväl denna afdelning af växter uti träd-
agårdsodlingen är af så stor vigt och ofta
efordrar en alldeles egen behandling, gjorde vi,
till vinnande af tydlighet och korthet, tör-
chända rättast, att likasom Danskarne, upptaga
ordet Staude alldeles oförändradt.
Denna lärda not väckte hos oss genast en
viss vördnad för Statstidningens noggrannhet
om sina butaniska benämningar, men tillika nå-
gon förundran, emedan man allt hittills trott
svenska språket äga ett ganska välbekant ord,
som motsvarar det Tyska ordet Staude. För
säkerhet skull slogo vi derföre upp detta ord
både i Möllers, Wikforsss, Deleens stora, och
Vierecks lilia Tyska och Svenska Lexikon. 1
alla dessa lexiea finnes Staude öfversatt med
buske, buskvärt. Staudenartig heter följaktli-
gen på god Svenska buskartad, och det ofvan-
nämnda slaget af Turska bönan betyder såle-
des icke ett perennt, utan ett till växtens be-
skaffonhet buskartadt species af denna böna.
Uti samma artikel träffar man dessutom åt-
skilliga autmärkthetera i grammatikaliskt hänse-
ende, som ådagalägga, huru Statstidningen räk-
nar sina anor från Svenska akademien. Några
exempel härpi torde roa läsaren. I artikelns
början, hvarest det talas om hästarna i Kali-
fornien, heter det bland annat: aDessa hästar
veta icke af något annat slags lopp, än sporr-
streck.u (Fyrsprång, sporrsträck? af sträcka,
rida i sträck?) Vidare, några rader längre
ned: aDjurriket i gebitet Coalcoman är ovan-
ligen kraftigt.e — — Alla husdjur uppnå en
utomordentlig styrka och storhet (storlek?)
Längre ned, der det talas om jordens styck-
ning och verkställda skiften af allmänningar:
Lagstiftande makten behöfde ej vidare inblan-
a sig. än all den tog denna egendom från
sorporationens döda hande (hvad detta vill
äga. förklaras ej vidare); wallt det öfriga å-
tackom en förståndig spekulationsanda hos in-
ividerna. (Det öfriga står här såsom nomina-
ivus och spekulationsandan i accusativus. Mån-
e ej meningen bör vara tvertom,l!och att adet
friga tillvägabragtes genom en förståndig spe-
ulationsandaa ete.) — På följande sida: cMexi-
anarn begagnar hästen blott till att ridac (ri
as eller rida på den?) aoch äfven dertill blott
ingstar oeh vallacker. Stoden har man endast
h allenast för afvelns skull. (Ston, stoen har
an hittills ansett för pluralis af sto; hingstens bo-
Månne uttrycket sloden skall vara ett för-
k, att med en vokalförändring, tillvinna språ-
t det förut omnämnda, för Red. oöfversättli-