der de stridandes skicklighet: deras kula skulle träffa en knappnål på tjugufem steg. Hr Jean Vernet från Avignon, förste professorn i pistolskjutningskonsten i hufvudstaden, stod och beundrade den sköna Parc de Vetoile, då tvenne promenerande närmade sig honom. — aMonsieur, det är ni, som ger lektioner i att skjuta med pistol, uti jardin de Tivoli? — Ja mina berrar, svarade professorn. — Vi kuonpa icke begripa, huru pi på en och en half timmas lektioner kan inöfya en elev i denna konst? — Ni har läst mitt program; man betalar icke förr än efter vunnet resultat. — Vill ni antaga ett vad på 3,000 francs? — Ni kommer åpropos, mina herrar; jag måste hafva några tinmars besinningstid. Ni skall få mitt svar i Pelais Royal. Följande dagen hade vaden på begge sidor gått opp till 20,000 francs. Målet var en knanpnål, som på 23 stegs afstånd sku!le bortskju!ss, utan att en kork, i hvilken han var stucken, skadades. Korken satt i en butelj. Den fragila pisdestalen slapp helbrägda undan, ehuru femtin tutsr hveno omkrinz den. Hr M. träffade knaponåss tio gånger af tjugufem, professora sjelf fjort D.