icke mägat fö eb inga något til sitt försvar ock
hsde således allt framställande af sku!d, der oskula
bordt bevisas, kuanat underlåtas. Kr.Fisc.Embetet
har I:kväl, sin pliet likmätigt, gåu vidare och an-
fört flare omständigheter, som, hvar i sin mån,
förorsakat st:ardningea; och af hvilka P:.Löjnt.
Ehnemark til! last fö dar omständigheter det torde
tillåtas mig få i underd:het lemna följande korta
resume, nermlisen: En under resan förd Lojybok.
hvilken, såsom ofullständtj och oj v derbörliven at
Chef eller OMcer allrsterad, al:rij han titterlän-
nas något vitsord; En alldeles icke förd Sjö-journal,
i hvars stälie ett s.k. exirakt blifvit förete t, utan
att visas kunnat, från hvilk n kandlin; dit utdra-
sits och hvilket extrakt, jemlikt Komminerades
som gra skat detsamma, förklarande, säsom icke.
undersk ifsvet och stridavde mot Loggboken, icke
tjent til någon ledning eller koniroll; Et, enlict
samma Kommitteraies utlårande, åäst:osalt uppta-
gande i Logybolen af de för bestickets tagande i öp-
pen sjö så bögst nödige Midda: s-rapporterne och Sjo
räknin arna till alla deras delar; Er för låg satt
Ostlig kurs öfver Nordsjön frön England till Kat-
tegat, utan att dervid strömsättning och afdrift ob--
se-verats och beräknats; En lodning, verkstälid på
ett icke till be:,a mande inom F. K. M:s Flotta yod
kändt och anbefaildt sätt och hvilken Lodning, så
gom ej verkställd på de utmärkt kända Bantkar, som
rätta Siöfarandens bestick, Kommit! erade ansett icke
kunna bestyrka räkningen; Eau Loygning, som, icke
vidtagen på vanligt sätt, wan endast meditst Pi
stomslayers brräkning på Aogmachinen, möjligen
icke len. nat säker grund för distansmätningen; En
i öfrigt så opålitlij Sjö-uträkning, att fartyget stran-
dat 30 minuter i Ostlig rigt!ning från den punkt,
hvarest det, enligt samma räkning, förmodats stå;
En, mot Reglemntas tydlija föreskrift, icke på
Kranbalkar och Under-Rår, utan blott på däck p!a-
e-rad utkik, som lemnats utan all instruktion om
sitt, för fartygets existens så vigtiga, åliggande,
samt slutligen och framör allt, en eftertänlkli ; vårds-
löshet att, ehuru Farty;s-Chef n visste att fartygel
salt Ostwart om Täkningen och den låga farliga
Jutländska kusten, som skulle undvikas, väntats
boifva svdd om afronen, Uikväl icke hållit af mera
Nordliyt och styrt derifrån 2 å högst 3 timmar un
der natien, utan bemälde Chef i stältet, då han i
cn så kritisk tidpunkt lemnat däck och gått ner och
lagt sig, anbefalt att, tills dager blef, fortfera
med en kurs, hvilken, enligt hvad utgången visat,
kommit att skära landet och fört fartyget på strand;
hvadan ock, rörande denna väsentliga oruständig-
het, Kommitterade yt:rat, att Pr.-Löjtn. Ehnemark
haft anledning att, under den korta mörka tiden
af natten, en kurs kunnat undvikas, som närmade
fartyget till land.
Af alla dessa, på bestämda facta, grundade an-
märkningar, hvilka närmare och vidliftigt blifvit
utvecklade i Krigs Fiskals-Embetets i målet med-
deldta påståenden och påminnelser, har P:.-Löjtn.
Ehbnemark icke velat erkänna en enda, utan dem
alia bestridt; men, då för honom varit oundvikligt
att uppgifva någon orsak, som sållat sirandnivgen,
har han, med fränträdande af sin, under den 40
Aug. 1836, till Stations- Chefen i Stockholm sflåtne
och vittsord egande Rapp-ert, innehällange: Denna
olyckshändelse. att B. M:s Angfartyg Odin nu lig-
ger ett vrak på vestra strandenafJutland, cinträf-
fade af en ovanli, häfii. Strömsätltning Sydost-vart
hänw, sedermera funnit lämpligt anföra, att en hem-
lij och outredd Naturkraft. hvarmed förmälts böra
förstås Kompassens Lokal-attraktion eller missvis-
ning, föranledt strandningen; och i afseende på
hvilken naturkraft Pr. Löjtn. andragit, dels att han,
någon tid efier strandningen, sedan han närmare
hunnit begrunda förhållanderne, börjat misstänka,
det någon annan orsak legat till grund för olyckan,
än den rapporterade Strömsättningen samt vid äter-
komsten till Fäderneslandet och efter samtal med
sakkunnige personer, han komma på den tankan,
att verkan på Kompassen af den stora jernytan,
hvilken uti ett Ångfartyg är utbredd, och som man
gifvit namn af Lokl-attraktion, varit till strand-
ningen vållande; dels att en sådan attraktion etler
missvisning väl kunnat under resan ega rum, min
att den aldeles icke blifvit af Pr.Löjtn. observerad,
men förklarade derjemte, att havs kännedom af den
g. k. Lokat-attraktionen är högst obetydlig och un-
der den praktik han inhemtat, han aldrig funnit
ringaste afseende fästadt vid en dylik attraktion,
hälst vid ingen Navwigations-skola och utiingen Na-
vigations-Buk är något efhandlad: eller vid:ördt om
denua kraft; dels att de resor Pr.Löjtn., före den till
England, gjort med ångfartyget Odin, alla varit af
den natur, att han merendels gåu i sigte af land
och att han så mycket mindre baft anlednicg miss
tänka någon Compassens missvisning, som ban un-
der bortresan och vid angöringen af England fun-
nit sin räkning tillförlitlig; hvadan Pr. Löjtn., se-
dan han sålunda trott sig hafva upptickt, att ångf.
Odins strandning endast bör tillskrifvas den vid å-
terressn från England supponerade Lokal attrake
tion, derpå uteslutande grundat påståendet, att
han, såsom ett oskydi;t offer för denra s k.hem-
liga naturkraft borde i allo frikännas ifiån att,
medelst den ringaste vårdslösketr eller felaktighet,
hafva varit till berörde strandning vållande.
I afseende på förenämnde obestyrkta föregifvan-
de om en okänd naturkrafis verkande till strand-
ningen, anser jag Pr. Löjtn, Ehnemark, såsom till-
talad, kunna mindre klandras, att han försökt
begagna en dylik invändning, men att deremot
största fog förefinnes att i underdånighet öfverkla
ga Kongl. Krigs-Hof-Rättens Utslag, som häråt
gifvit vitsord medelst förklarande: att ehuru Com-
passens Joka! raktion är genom en i Sverige
år 483! ;ket utgifsen afhandling känd,
men outredt tillstånd eller varande
ur t få, om ens någon, Sjöfaran-
id fästat synnerlig uppmärk-
zering iakttagit den correk-
vid kursens bestämmande
skäl till klander mot Pr.
hänseende förekommer,
amöjlighet, att denna na-
ster mindre del, varit bidragan-
aqelsen; likväl och då någon orsak
-spshändelsen bör uppgifvas, måste, e-
a andra anledningar saknas, antagas, att
.aa outredda naturkraft eller en okänd ström-
sättning. hvar för sig eller gemersamt. varit der-