icke mägat fö eb inga något til sitt försvar ock hsde således allt framställande af sku!d, der oskula bordt bevisas, kuanat underlåtas. Kr.Fisc.Embetet har I:kväl, sin pliet likmätigt, gåu vidare och anfört flare omständigheter, som, hvar i sin mån, förorsakat st:ardningea; och af hvilka P:.Löjnt. Ehnemark til! last fö dar omständigheter det torde tillåtas mig få i underd:het lemna följande korta resume, nermlisen: En under resan förd Lojybok. hvilken, såsom ofullständtj och oj v derbörliven at Chef eller OMcer allrsterad, al:rij han titterlännas något vitsord; En alldeles icke förd Sjö-journal, i hvars stälie ett s.k. exirakt blifvit förete t, utan att visas kunnat, från hvilk n kandlin; dit utdrasits och hvilket extrakt, jemlikt Komminerades som gra skat detsamma, förklarande, säsom icke. undersk ifsvet och stridavde mot Loggboken, icke tjent til någon ledning eller koniroll; Et, enlict samma Kommitteraies utlårande, åäst:osalt upptagande i Logybolen af de för bestickets tagande i öppen sjö så bögst nödige Midda: s-rapporterne och Sjo räknin arna till alla deras delar; Er för låg satt Ostlig kurs öfver Nordsjön frön England till Kattegat, utan att dervid strömsättning och afdrift ob-se-verats och beräknats; En lodning, verkstälid på ett icke till be:,a mande inom F. K. M:s Flotta yod kändt och anbefaildt sätt och hvilken Lodning, så gom ej verkställd på de utmärkt kända Bantkar, som rätta Siöfarandens bestick, Kommit! erade ansett icke kunna bestyrka räkningen; Eau Loygning, som, icke vidtagen på vanligt sätt, wan endast meditst Pi stomslayers brräkning på Aogmachinen, möjligen icke len. nat säker grund för distansmätningen; En i öfrigt så opålitlij Sjö-uträkning, att fartyget strandat 30 minuter i Ostlig rigt!ning från den punkt, hvarest det, enligt samma räkning, förmodats stå; En, mot Reglemntas tydlija föreskrift, icke på Kranbalkar och Under-Rår, utan blott på däck p!ae-rad utkik, som lemnats utan all instruktion om sitt, för fartygets existens så vigtiga, åliggande, samt slutligen och framör allt, en eftertänlkli ; vårdslöshet att, ehuru Farty;s-Chef n visste att fartygel salt Ostwart om Täkningen och den låga farliga Jutländska kusten, som skulle undvikas, väntats boifva svdd om afronen, Uikväl icke hållit af mera Nordliyt och styrt derifrån 2 å högst 3 timmar un der natien, utan bemälde Chef i stältet, då han i cn så kritisk tidpunkt lemnat däck och gått ner och lagt sig, anbefalt att, tills dager blef, fortfera med en kurs, hvilken, enligt hvad utgången visat, kommit att skära landet och fört fartyget på strand; hvadan ock, rörande denna väsentliga oruständighet, Kommitterade yt:rat, att Pr.-Löjtn. Ehnemark haft anledning att, under den korta mörka tiden af natten, en kurs kunnat undvikas, som närmade fartyget till land. Af alla dessa, på bestämda facta, grundade anmärkningar, hvilka närmare och vidliftigt blifvit utvecklade i Krigs Fiskals-Embetets i målet meddeldta påståenden och påminnelser, har P:.-Löjtn. Ehbnemark icke velat erkänna en enda, utan dem alia bestridt; men, då för honom varit oundvikligt att uppgifva någon orsak, som sållat sirandnivgen, har han, med fränträdande af sin, under den 40 Aug. 1836, till StationsChefen i Stockholm sflåtne och vittsord egande Rapp-ert, innehällange: Denna olyckshändelse. att B. M:s Angfartyg Odin nu ligger ett vrak på vestra strandenafJutland, cinträffade af en ovanli, häfii. Strömsätltning Sydost-vart hänw, sedermera funnit lämpligt anföra, att en hemlij och outredd Naturkraft. hvarmed förmälts böra förstås Kompassens Lokal-attraktion eller missvisning, föranledt strandningen; och i afseende på hvilken naturkraft Pr. Löjtn. andragit, dels att han, någon tid efier strandningen, sedan han närmare hunnit begrunda förhållanderne, börjat misstänka, det någon annan orsak legat till grund för olyckan, än den rapporterade Strömsättningen samt vid äterkomsten till Fäderneslandet och efter samtal med sakkunnige personer, han komma på den tankan, att verkan på Kompassen af den stora jernytan, hvilken uti ett Ångfartyg är utbredd, och som man gifvit namn af Lokl-attraktion, varit till strandningen vållande; dels att en sådan attraktion etler missvisning väl kunnat under resan ega rum, min att den aldeles icke blifvit af Pr.Löjtn. observerad, men förklarade derjemte, att havs kännedom af den g. k. Lokat-attraktionen är högst obetydlig och under den praktik han inhemtat, han aldrig funnit ringaste afseende fästadt vid en dylik attraktion, hälst vid ingen Navwigations-skola och utiingen Navigations-Buk är något efhandlad: eller vid:ördt om denua kraft; dels att de resor Pr.Löjtn., före den till England, gjort med ångfartyget Odin, alla varit af den natur, att han merendels gåu i sigte af land och att han så mycket mindre baft anlednicg miss tänka någon Compassens missvisning, som ban under bortresan och vid angöringen af England funnit sin räkning tillförlitlig; hvadan Pr. Löjtn., sedan han sålunda trott sig hafva upptickt, att ångf. Odins strandning endast bör tillskrifvas den vid återressn från England supponerade Lokal attrake tion, derpå uteslutande grundat påståendet, att han, såsom ett oskydi;t offer för denra s k.hemliga naturkraft borde i allo frikännas ifiån att, medelst den ringaste vårdslösketr eller felaktighet, hafva varit till berörde strandning vållande. I afseende på förenämnde obestyrkta föregifvande om en okänd naturkrafis verkande till strandningen, anser jag Pr. Löjtn, Ehnemark, såsom tilltalad, kunna mindre klandras, att han försökt begagna en dylik invändning, men att deremot största fog förefinnes att i underdånighet öfverkla ga Kongl. Krigs-Hof-Rättens Utslag, som häråt gifvit vitsord medelst förklarande: att ehuru Compassens Joka! raktion är genom en i Sverige år 483! ;ket utgifsen afhandling känd, men outredt tillstånd eller varande ur t få, om ens någon, Sjöfaranid fästat synnerlig uppmärkzering iakttagit den correkvid kursens bestämmande skäl till klander mot Pr. hänseende förekommer, amöjlighet, att denna naster mindre del, varit bidraganaqelsen; likväl och då någon orsak -spshändelsen bör uppgifvas, måste, ea andra anledningar saknas, antagas, att .aa outredda naturkraft eller en okänd strömsättning. hvar för sig eller gemersamt. varit der