SnNnskar döol. Pol STUUldlG oMaAl AM vil SIM agenter inom ala sektioner, och detta är skäet, hvarföre hon låter sällskaperna fortfara. Pesse äro merändels de vildaste och mest exalterade, och som de hafva mer penningar än de frige, vinna de tiliiza det mesta inflytandet bland arbetarna, hvaraf de förståndigaste, moderataste och de, som lältast kunde genomskåda och motverka deras anlöggningar, icke sällan på deras tillställning uteslutas såsom misstänkta. Som ingen förberedd insurrektion sålunda kan utan polisens vetskap utbrista i Paris, så är detta skälet, hvarföre det republikanska partiets chefer redan länga afstått från alla dylika försök. Te underhålla eadast förbindelser med dessa sällskaper, för utt, om en frivillig och ovilkorfig insurrektion utbrister bland sjeifva folket, kunna föra den redan organiserade massan till ess hjelp. Under tiden inskränker sig i detta hänseende deras verksamhet till att genom sitt inflytande afböja aila uppror, hvilka polisen kunde vilja anstifta såsom et befordringsmedel för regeringens afsigter, och ni vet, huru de båda sista försöken af detta slag misslyckats genom utdelning al National m. m. Paris hvimlr nämligen af unga personer af de lägre och medelklasserna, som hvarje ögonblick stå färdiga att med det största mod och beslutsamhet sätta sitt lif på spel i en strid, hvars lyckliga utgång lofvar dem uppkomst och del i den stora stadens njutningar och lyx. Med dessa elementer är det hvarje ögonblick lätt att anställa uppresningar och vidt utgrenade konspirationer, om man antingen å partiernas eller regeringens sida är hragt till det yttersta och vill använda detta blodiga och alltid osäkra medel. Ehuru particheferne aldrig kunna använda det, utan polisens kunskap, kan hon likväl göra det stan deras; hon allena känner de falska brödersa inom sektionen, Som icke sällan äro just dess chefer, och begagnar dem efter hehof. Sådant vet hvar och en i Paris, och deraf härleder sig, att den sednaste uppresningen icke yttrade någon särdeles verkan på den parlamentariska ordningen inom kammrarna. Under den försgående veckan hade schackspolet mellan hofpartiet och det parlamentariska nära kommit till sista draget. Stridsfrågan xar det Mauguiaska adressförslaget. Man hoppades förleda Herr Thiers att på något sätt ingripa i det Kongl. prerogativet, derigenom rubba hans popularitet och draga åt sig majoriteten i kammaren. Man gick likväl ej i snaran, utan lät de stötande fraserna i förslaget förkastas och ett uppskuf med dess diskuterande bewiljas. Komiisserier valdes till projektets uppsättande, och omm Måndagen skulle det förekomma i Kammaren. Det var således ingen tid att förlora. Alla uppresningar i Paris hafva alltid börjat vid skymningens inbrott. Denna åter företogs på ljusa dagen, då garnisonen var till en I stal dislocerad, revolten silunda endast kunde hämmas genom nationalgardet, och dess större eler mindre beredvillighet dertull följaktligen skulle afgifva måttstocken på det hittills följda s-stemets popularitet, hbvarefier man kunde taua sitt parti eniigt omständigheterna, antingen jörblifva vid högra centern och doktrinärerna, som man önskat, eller något närma sig till den vanstra. hvilket alltid skedde ogerna. Att Thiers i alla fall skulla uteslutas, var ett hufvudvilkor, men för att kunna det, behöfde man Dufaure, 4.ss elef, som hade honom att tacka för hela sin politiska existens, och som gifvit honom sitt ; sdersord att icke utan honom ingå 1 kabinet— Dufaure har nemliigen under de sednare tiderna förvärfvat sig mycket anseende och behå vt d br fdes för att gifva ett kabinett någom aktning och moralisk kraft. För att afbryta alla kom;ouanikationer mellan dem både, nyttjade man P.ssy, som hrann af otålighet att bli minister, vech denne försto! ganska skickligt att föra Dufore ut med sig åt landet Lördagsaftonen. Inosrrektionen utbrast nu, som bekant är, kl. 3 am... men antog genast en så oväntad och alls evsam karakter, att hofvet nödvändigt måste tva förskräckt deraf 1 stället att yttra för.-talse deröfver, visade folket på gatorna den odligaste syrmpathi för deltagarne. I ställer att f.sthålla dem, sår de enskildt eller 2 å53 isönsar gingo genom de mest besökta gatorna, lät isan dem icke allenast obehindradt gå, afrådde sam ej allenast icke från deras företag, utan saft dem råd, varnade dem för hotande faror, kielpte dem med barikadernas upprältande, bisk ——— FJ UB — — — —X--rX X --2 -——2——— 2 —