SnNnskar döol. Pol STUUldlG oMaAl AM vil SIM
agenter inom ala sektioner, och detta är skä-
et, hvarföre hon låter sällskaperna fortfara.
Pesse äro merändels de vildaste och mest ex-
alterade, och som de hafva mer penningar än de
frige, vinna de tiliiza det mesta inflytandet bland
arbetarna, hvaraf de förståndigaste, moderata-
ste och de, som lältast kunde genomskåda och
motverka deras anlöggningar, icke sällan på de-
ras tillställning uteslutas såsom misstänkta. Som
ingen förberedd insurrektion sålunda kan utan
polisens vetskap utbrista i Paris, så är detta
skälet, hvarföre det republikanska partiets che-
fer redan länga afstått från alla dylika försök.
Te underhålla eadast förbindelser med dessa
- sällskaper, för utt, om en frivillig och ovilkor-
fig insurrektion utbrister bland sjeifva folket,
kunna föra den redan organiserade massan till
ess hjelp. Under tiden inskränker sig i detta
hänseende deras verksamhet till att genom sitt
inflytande afböja aila uppror, hvilka polisen kunde
vilja anstifta såsom et befordringsmedel för
regeringens afsigter, och ni vet, huru de båda
sista försöken af detta slag misslyckats genom
utdelning al National m. m. Paris hvimlr
nämligen af unga personer af de lägre och me-
delklasserna, som hvarje ögonblick stå färdiga
att med det största mod och beslutsamhet sät-
ta sitt lif på spel i en strid, hvars lyckliga ut-
gång lofvar dem uppkomst och del i den sto-
ra stadens njutningar och lyx. Med dessa ele-
menter är det hvarje ögonblick lätt att anställa
uppresningar och vidt utgrenade konspirationer,
om man antingen å partiernas eller regeringens
sida är hragt till det yttersta och vill använ-
da detta blodiga och alltid osäkra medel. E-
huru particheferne aldrig kunna använda det,
- utan polisens kunskap, kan hon likväl göra det
stan deras; hon allena känner de falska bröder-
sa inom sektionen, Som icke sällan äro just
dess chefer, och begagnar dem efter hehof.
Sådant vet hvar och en i Paris, och deraf här-
leder sig, att den sednaste uppresningen icke
yttrade någon särdeles verkan på den parla-
mentariska ordningen inom kammrarna.
Under den försgående veckan hade schack-
spolet mellan hofpartiet och det parlamentari-
ska nära kommit till sista draget. Stridsfrågan
xar det Mauguiaska adressförslaget. Man hop-
pades förleda Herr Thiers att på något sätt in-
gripa i det Kongl. prerogativet, derigenom rub-
ba hans popularitet och draga åt sig majorite-
ten i kammaren. Man gick likväl ej i snaran,
utan lät de stötande fraserna i förslaget förka-
stas och ett uppskuf med dess diskuterande be-
wiljas. Komiisserier valdes till projektets upp-
sättande, och omm Måndagen skulle det förekom-
ma i Kammaren. Det var således ingen tid att
förlora. Alla uppresningar i Paris hafva alltid
börjat vid skymningens inbrott. Denna åter fö-
retogs på ljusa dagen, då garnisonen var till en I
stal dislocerad, revolten silunda endast kunde
hämmas genom nationalgardet, och dess större
eler mindre beredvillighet dertull följaktligen
skulle afgifva måttstocken på det hittills följda
s-stemets popularitet, hbvarefier man kunde ta-
ua sitt parti eniigt omständigheterna, antingen
jörblifva vid högra centern och doktrinärerna,
som man önskat, eller något närma sig till den
vanstra. hvilket alltid skedde ogerna. Att Thiers
i alla fall skulla uteslutas, var ett hufvudvilkor,
men för att kunna det, behöfde man Dufaure,
4.ss elef, som hade honom att tacka för hela
sin politiska existens, och som gifvit honom sitt
; sdersord att icke utan honom ingå 1 kabinet-
— Dufaure har nemliigen under de sednare
tiderna förvärfvat sig mycket anseende och be-
hå
vt
d
br fdes för att gifva ett kabinett någom aktning
och moralisk kraft. För att afbryta alla kom-
;ouanikationer mellan dem både, nyttjade man
P.ssy, som hrann af otålighet att bli minister,
vech denne försto! ganska skickligt att föra Du-
fore ut med sig åt landet Lördagsaftonen. In-
osrrektionen utbrast nu, som bekant är, kl. 3
am... men antog genast en så oväntad och all-
s evsam karakter, att hofvet nödvändigt måste
tva förskräckt deraf 1 stället att yttra för-
.-talse deröfver, visade folket på gatorna den
odligaste syrmpathi för deltagarne. I ställer att
f.sthålla dem, sår de enskildt eller 2 å53 isön-
sar gingo genom de mest besökta gatorna, lät
isan dem icke allenast obehindradt gå, afrådde
sam ej allenast icke från deras företag, utan
saft dem råd, varnade dem för hotande faror,
kielpte dem med barikadernas upprältande, bi-
sk
——— FJ
UB — — — —X--rX X --2 -——2——— 2 —