Utdrag af ett öref från Jönköpings Län,
den 25 Maj. — — — — aSedan underrättelse an-
kommit, att H. M. Konungen under hem:esan från
Norge ämnar besöka Jönköping och uppehålla sig
en dag derstädes, har den största liflighet och
verksamhet uppstått hos allt, som kan kallas ve-
derbörarde inom denna crt. Expresser af flera
slag afeå och återkomma stundeligen ifrån central-
punkten till ortens presterskap och ståadspersoner.
Avnu är man icke rätt säker hvad det är som vex-
las dem emellan men allt skäl synes vara att för-
moda, det dessa förberedelser komma a:t föga af
sig någon eklatant underdånig opinionsyttring, i
likhet med den Norrköpingska eler N (a, men
ännu långt hvassare. Ofverallt finnas naturligtvis
olika åsigter och man bemödar sig vid ett sådant
tillfälle som detta att kunna plocka ibop namnen
på hvarenda cpålitlig) person, som finnes. Skörden
bör också bliffa någorlunda gifvande. En del af
presterskapets medlemmar i denna aflögsna ort äre
såsom små regerande furstar inom sina församlir-
ger, och att några af dessa ifra för al: makt och
mol all opposition faller af sig sjelf. Bonden, som
i sin enfald tror på allt hvad rFresten säger, är ic-
ke svår att öfverta!a till instämmande uti de för-
slag, som utgå ifrån dessa små regenter, och
bärigenom inträffar icke säl!rn, att deras be-
synnerliga beslut kunna fattss i en socken-
stämma. Jag vill blott anöra tvänne exempel
härpå. Inom församlingen Å. bar genom sccken-
;ämmoprotrkoll blifvit beslutadt, att s. k. lekstu-
gor om Söndagsaftnarne, der ungdomen till ett an-
al af 45 å 20 stycken pläga komma tillsammans
tt sjunga och dansa, ej vidare må tillåtas. Den
som förbryter sig häremet skall böta 24 sk. b:ko
samt undergå stockstraff, och den, som upplåter
um åt en sådan lekstuga skall plikta 2 Rdr b:ko,
med tillägg, att der ej böterna erläggas godvilligt,
skola de utpantas. — I socknen W. har likaledes
lifvit besiutadt, att ingen af mankön, som ej fyllt
ut år, och ingen qvinna under 40 år får besöka
uktioner, vid vite af 46 sk. b:ko för hvarje gång
örbrytelse häremot sker. Syftningen af båda des-
a beslut kan visserligen vara välmenande, men
ela den tjenande klassen är derigenom nästan gjord
ill slafvar, då de beröfvas de enda tillfällen, de
örut egt att muntra sig litet) emellan söckneda-
sarnes tunga arbeten. Icke ens sjelfva negerslaf-