t Nn K tiil REDAKTIONENS KORRESPONDENS Paris den 45 Maj 183 9. Hur länge det vägde, har Paris haft sin meute på fullt allvar. Den är i denna stund oIdå jag skrifver detta, fullkomligt qväfd, oc å Å det är ieke troligt, att något vidare för sök blir gjordt; bvad deraf kunnat blifva, mi imedlertid vara osagdt, tills genom undersök. ningarna vinnes någon upplysning om hvad e. gentligen låg derunder. Det vissa är, att der kärnetropp af två, trehundra personer, som började upproret, handlade efter väl beräknad plan: fallt gick till en början tillväga med en högst märkvärdig kallblodighet och säkerhet. Det ser ut som om några oförutsedda omständigheter kommit sednare emellan, och förlamat insurrektionen i utsträckningen af dess operationer. Ingen menniska visste på förhand om en haifdragen anda. Det var söndagsmiddagen d. 12. En hastigt inträffed kylig väderlek hade hela dagen hållit folket till stor del inom hus. Vid fyratiden sken solen först upp med något j mera värma, och gatorna blefvo således småländ ner i staden till avenyerna af Louvren och Tuilerierns3, erfor jag, att dessa palatser voningom fyllda af fredliga promenerande. Man bade likväl knappt hunnit ut, förr än larmtrumman hördes gå kring hela staden, för att utkalla nationalgardet. Jag hade varit borta i Faubourg Poissonniere, ett godt stycke väg från der jag bodde. Då jag, vid pass klockan Yo 5, återvände öfver bulevarden, slogs der, till min och tusen andras stora förvåning, rappel allt hvad det banns; jag frågade den ena, jag frågade den andra om hvad detta skulle. betyda. Alla voro lika kloka som jag. Anro stängda, och det började nu hviskas om, att en imeute vore å bane. Jag begaf mig på andra vägar ner till kajerna, der det sades, att man redan en stund stridt och vexlat skott. Det var imedlertid omöjligt att framtränga längre än ett stycke på andra sidan Pont Neuf; gatan var redan belägrad af tusentals menniskor, öfver hvilka framit la place du chåtelet, syntes gevär och bajonetter. De upproriske, hvilka från Rue bourg Pabhöv, en trång gata djupt inne i den sammanträngda massan af! små, men otaliga qvarter mellan bulevarderna och ksjerna, der de börjat affiren med att uppbryta en vapensmeds butik och bemiktiga sig 50 hössor, tyst och hastigt spridt sig ner åt Seinen åt trenne olika håll, samt lyckats öfverrumpla posterna vid Hötel de Ville och Palsis de Justice, hade nu redan dragit sig å:er upp åt de trånga delarna af staden, Rue de S:t Denis, Rue f:t Martin, och närgränsande gator. Af oskyldigt förbifarande omnibusar och hyrkuskvagnar gjordes i ett ögonblick här och der barrikader. Striden fortgick här hela eftermiddagen och ett stycke på natten; deinsurgerande gåfvo endast steg för steg vika för ö:vermakten, och spridde sig på samma gång i små afdelningar utåt staden. Man vågade sig! ända fram till Rue du Coq, en bred men kort sata, som från Rue S:t Honor leder rer tilll. en af Louvrens portar, på hvilken vigtiga punkt man äfven uppkastade en barrikad. Det synes, som man ermat genom de trånga gatorna småningom närma sig Palais Royal, samt bemäktiga