Europa fördelaktigare. Andra, ännu försigtigare, skulle vilja genast drifva allt till det yttersta, i hopp om armtens och nationalgardets beredvillighet alt gripa till vapen, till den be: stående regeringens förmån, och sätta henne i stånd att, efter motståndarnes nedgörande, förnya och utsträcka de tvångslagar, hvilka de anse nödvändiga för hennes bestånd under så hotande faror. Andra regeringens vänner (vida klokare), önska hellre en moderat, liberal regering, än en konservatif, emedan den sednare skuile angripas och hållas i schack af en fruktansvärd, liberal majoritet, med hela pressens makt och alla Europas demagoger bakom sig. ENGLAND. Kartistern2, som nu uppslagit sitt högqvarter i Bi mingbam, höllo den 44 derstädes en etor sammankomst. Nationalkonyeniets sekreterare Lovett uppläsie dervid ett amanifest från nationalkonventet till Engelska folket, hvari en mängd frågor stäildes till folket,om det vore beredt i fall petitionen om antegande af folkets karta förkastades af parlamentet, att göra en påkänning på alla banker i landet för inlfösniogen af deras sedlar, att upphöra med allt arbete, att vägra erläggandet af alla skatter och taxor, och om folket vore försedt med vapen? Rörande detta manifest uppstod en lång debatt, hvilken slöts så, att manifestet antogs, med uteslutande af de klausuler, sam handlade om vägran af skatter, hvilka klausuler ansågos för olagliga. I em sednare sammnkomst beslöts, att konventet åter skulle församla sig i Birmingham den 4 Juli. En kommitt tillsattes, som fick rättighet att sammankalla konventet förr, ai händelse revolutionen i Paris skulle göra det nödvändigtn. En proklamation till de arbetande klasserna har blifvit utfärdad af nationa!konventet, riktad emot regeringens förbud emot begagnavde af knifvar såsom vapen. Proklamationen beskyller ministrarne, att de söka bringa folket i kollision med lagen och åstedkomma ett förtidigt upplopp. Arbetsfolket uppmanas derföre att icke offentiigt visa sig med s na vapen, men satt likväl hålla dem blanka och färdiga. En talare i national-konventet, Lovell, yttrade: a Vi stå vid randen af en afgrund, och hafva beslutit, alt tyrannerne endast skola framtränga öfver våra lik. Hellre än vi gifva efter för vära förtryckare, må England blifva förvandFadt till en öken! De tretton kartister, som nyligen arresterades i London, hafva åter blifvit försatta i frihet. I Uoderhuzet bar Lord Russel tillkärnsgifvit, att regeringen den 31 denres skull? framlägga ett förslag till sakernas reglerande på Jamaica. I sansma session stälide Herr Hume ministrarne till svars för en befälhafvares i Canada, öfverste Prices förfarande, som utan vidare omständigheter låtit skjuta fyra fångne insurgenter. Ungerstatssekrete. raren för kolonierna Labouchere medgaf sjelf:a; factum, och sökte att urskulda det genom de mångfaldiga grymheter, som insurgenterne tillåtit sig, men lofvade att någozrting dylist aldrig mera skulie förefalls. DANMARK Enligt hvad vi förut beråltat, gafs den 22 April en föte i Köpenhamn åt den utmärkte representanten Algreen-Ussing, då den guldpoka! öfverlemnades åt honom, hvartill en mängd ef invånarne der i staden subskriberat. Vid detta tillfälle höllos naturlistvis tal, ech vi återgilva här nedanför det ganska intressanta, hvari Hr Algreen-Ussing uttryckte sina åsigter af sakernas närvarande ställning I Danmark. aJan — yttrade hin — cDsnmerk går en fri utveckling till mötes! Det frö, som ligger i konungens ord: lifvande af sinnet för allmänna anzelägenheter, har fallit i fruktbar jordmån, skjuter kraftigt i höjden, och ska!l bära hundradefallt frukt. Folket har lärt känma den kraft, som s!umrar inom detsamma. En tor mängd nyttiga föreningar hafva blifvit bildade under loppet af de sednaste åren; associalions-andan utvecklar sig och skall mogna till större och mera omfattande nationella företag. Embetsmannaståndet utgör icke mera en så afsöndrad kast som förut, det skådar icke mera med förnäm blick ned på borgarståndet, utan förenar sig gerna med män af folket till nyttiga ändamål. Om också detta sker mindre än man kunde önska, så sker det dock dagJigen allt mera, och anta!ct af dem blir allt minAre. som i sin aristokratiska inbilskhet mena, att einbetsmännen måste hålla sig så eflägse som möjlig. från hyarje beröring med de borgerliga klasserna. Konungens man kan ganska väl tillika vaFa folkets man; derpå hafva vi i våra dagar så många och vackra exemrel. Den Danske embetsmanpen är ingen slaf; han står hvyarken under knutpiskan eller käppen; hars öst är fri, såsom hvarje arnan Dansk mans. Att embetsmannen skulle vara en slaf utan vilja, det fordrar en uppiyst och liberal regering aldrig, och derpå skall Danska embe smanna-ståndet aldrig ingå. Tryckfiiheten hyikar sorubbligt på der klipfan: att det endast är domstolarne, som det tillkommer att afgöra, hvad som får skrifvas här i landet; detta är så säkert, att tlotta tanken på censur icke längre är tiokbar Danmark. Afven inrättningen af provincial-stän-! der skall, under tidens lopp, utveckla de stora krafter, som i densamma ligga förborgade. FEjelfl; ett foster af det närvarande, skall hon icke blifva