Europa fördelaktigare. Andra, ännu försigti-
gare, skulle vilja genast drifva allt till det yt-
tersta, i hopp om armtens och nationalgardets
beredvillighet alt gripa till vapen, till den be:
stående regeringens förmån, och sätta henne i
stånd att, efter motståndarnes nedgörande, för-
nya och utsträcka de tvångslagar, hvilka de
anse nödvändiga för hennes bestånd under så
hotande faror. Andra regeringens vänner (vida
klokare), önska hellre en moderat, liberal rege-
ring, än en konservatif, emedan den sednare
skuile angripas och hållas i schack af en fruk-
tansvärd, liberal majoritet, med hela pressens
makt och alla Europas demagoger bakom sig.
ENGLAND.
Kartistern2, som nu uppslagit sitt högqvarter i
Bi mingbam, höllo den 44 derstädes en etor sam-
mankomst. Nationalkonyeniets sekreterare Lovett
uppläsie dervid ett amanifest från nationalkonven-
tet till Engelska folket, hvari en mängd frågor
stäildes till folket,om det vore beredt i fall peti-
tionen om antegande af folkets karta förkastades
af parlamentet, att göra en påkänning på alla ban-
ker i landet för inlfösniogen af deras sedlar, att
upphöra med allt arbete, att vägra erläggandet af
alla skatter och taxor, och om folket vore försedt
med vapen? Rörande detta manifest uppstod en
lång debatt, hvilken slöts så, att manifestet antogs,
med uteslutande af de klausuler, sam handlade om
vägran af skatter, hvilka klausuler ansågos för o-
lagliga. I em sednare sammnkomst beslöts, att
konventet åter skulle församla sig i Birmingham
den 4 Juli. En kommitt tillsattes, som fick
rättighet att sammankalla konventet förr, ai hän-
delse revolutionen i Paris skulle göra det nödvän-
digtn.
En proklamation till de arbetande klasserna har
blifvit utfärdad af nationa!konventet, riktad emot
regeringens förbud emot begagnavde af knifvar så-
som vapen. Proklamationen beskyller ministrar-
ne, att de söka bringa folket i kollision med lagen
och åstedkomma ett förtidigt upplopp. Arbetsfol-
ket uppmanas derföre att icke offentiigt visa sig
med s na vapen, men satt likväl hålla dem blanka
och färdiga. En talare i national-konventet, Lo-
vell, yttrade: a Vi stå vid randen af en afgrund,
och hafva beslutit, alt tyrannerne endast skola
framtränga öfver våra lik. Hellre än vi gifva efter
för vära förtryckare, må England blifva förvand-
Fadt till en öken!
De tretton kartister, som nyligen arresterades i
London, hafva åter blifvit försatta i frihet.
I Uoderhuzet bar Lord Russel tillkärnsgifvit, att
regeringen den 31 denres skull? framlägga ett för-
slag till sakernas reglerande på Jamaica. I sansma
session stälide Herr Hume ministrarne till svars
för en befälhafvares i Canada, öfverste Prices för-
farande, som utan vidare omständigheter låtit
skjuta fyra fångne insurgenter. Ungerstatssekrete.
raren för kolonierna Labouchere medgaf sjelf:a;
factum, och sökte att urskulda det genom de
mångfaldiga grymheter, som insurgenterne tillåtit
sig, men lofvade att någozrting dylist aldrig mera
skulie förefalls.
DANMARK
Enligt hvad vi förut beråltat, gafs den 22
April en föte i Köpenhamn åt den utmärkte
representanten Algreen-Ussing, då den guldpo-
ka! öfverlemnades åt honom, hvartill en mängd
ef invånarne der i staden subskriberat. Vid
detta tillfälle höllos naturlistvis tal, ech vi å-
tergilva här nedanför det ganska intressanta,
hvari Hr Algreen-Ussing uttryckte sina åsigter
af sakernas närvarande ställning I Danmark.
aJan — yttrade hin — cDsnmerk går en fri utveck-
ling till mötes! Det frö, som ligger i konungens ord:
lifvande af sinnet för allmänna anzelägenheter, har
fallit i fruktbar jordmån, skjuter kraftigt i höjden, och
ska!l bära hundradefallt frukt. Folket har lärt kän-
ma den kraft, som s!umrar inom detsamma. En
tor mängd nyttiga föreningar hafva blifvit bildade
under loppet af de sednaste åren; associalions-an-
dan utvecklar sig och skall mogna till större och
mera omfattande nationella företag. Embetsmanna-
ståndet utgör icke mera en så afsöndrad kast som
förut, det skådar icke mera med förnäm blick ned
på borgarståndet, utan förenar sig gerna med män
af folket till nyttiga ändamål. Om också detta sker
mindre än man kunde önska, så sker det dock dag-
Jigen allt mera, och anta!ct af dem blir allt min-
Are. som i sin aristokratiska inbilskhet mena, att
einbetsmännen måste hålla sig så eflägse som möj-
lig. från hyarje beröring med de borgerliga klas-
serna. Konungens man kan ganska väl tillika va-
Fa folkets man; derpå hafva vi i våra dagar så mån-
ga och vackra exemrel. Den Danske embetsman-
pen är ingen slaf; han står hvyarken under knut-
piskan eller käppen; hars öst är fri, såsom hvar-
je arnan Dansk mans. Att embetsmannen skulle
vara en slaf utan vilja, det fordrar en uppiyst och
liberal regering aldrig, och derpå skall Danska em-
be smanna-ståndet aldrig ingå. Tryckfiiheten hyi-
kar sorubbligt på der klipfan: att det endast är
domstolarne, som det tillkommer att afgöra, hvad
som får skrifvas här i landet; detta är så säkert,
att tlotta tanken på censur icke längre är tiokbar
Danmark. Afven inrättningen af provincial-stän-!
der skall, under tidens lopp, utveckla de stora
krafter, som i densamma ligga förborgade. FEjelfl;
ett foster af det närvarande, skall hon icke blifva