öfver dem och nedhuggit tvenne, hvilket i högsta grad indignerat eleverne. Den legitimistiske grefve Rouges papper hafva blifvit borttagna af polisen; han sjelf vistas i London. — En karl med blott en arm, som sökte afväpna en skildtvakt, dervid blef sårad och sedan afled, har befunnits vara anställd vid Seine-departementets prefektur, och vigtiga bref hafva funnits hos honom, hvilkas innehåll likväl icke är närmare antydt. Bland de arresterade voro äfven tvenne betjenter i markis Dreux-Brezes livr. Detta föranledde markisen, att i Pärskammaren förklara händelsen. nemligen, att dessa personer, som voro fredliga och stilla menniskor, sedan han farit hem, af en ganska vanlig nyfikenhet begifvit sig till stället och blifvit tagne inne på ett värdshus, hvilket polisen ansett som en samlingsplats för de orolige. De hade också sedermera blifvit satte på fri fot. — 53000 främlingar hafva lemnat Paris i förskräckelsen öfver de bullersamma uppträdena. General Allards död bekräftarZsig. Han har aflidit af slag, som träffat honom vid en mönstring, en följd af en sjukdom i hbjertat, som länge plågat honom. I Frankrike efterlemnar han en enka al indisk härkomst med 5 barn. SPANIEN. Nyheterna från Madrid gå ända till den 10 dennes. Någon definitiv minister var ännu icke utnämnd, men tre personer, Hrr Vizodet, Arrajo och Jose Farvaz, hade blifvit ad interim utnämnde, att ersätta Hrr Pita Pizarro, Chacon och Hompanera2. Espartero har intagit Guardamino, en liten by, som beherskar staden Romöslez, och der fått 300 fångar. Don Carlos har, till firande af sin gemåls födelsedag, utfärdat fyra dekreter. Genom det första tillåtas alla flyktade att återvända till sina hemorter, Tom de icke alltför svårt öfverträdt sina pligter mot fäderneslandet; genom det andra upphäfves det dekret, som förvisar ur landet alla de fäder och mödrar, hvilkas söner tjena inom Christinos leder; genom det tredje återfå alla de prokuratorer, advokater och notarier rättigheten att praktisera, som varit beröfvade densamma, och genom det fjerde förkunnas fullkomlig amnesti för alla dem, hvilkas förbrytelser kunna glömmas och förlåtas, utan att förnärma moralen och andras rätt (likväl med några undantag). ENGLAND. Af ett yttrande, som Hertigen af Wellington haft i Öfverhuset, då Lord Melbourne der tillkännagaf, att han åter trädt i spetsen för ministeren, kan mean sluta, att Sir Robert Peel verkligen haft för afsigt att ombyta hela den qvinliga hofstaten hos Drottningen, ehuru Sir Robert i Underhuset försäkrat, att fråga blott varit om besättandet af några af de höga platserna med andra personer. Lord Melbourne yttrade äfven bestämdt, att Sir Robert fordrat af Drottningen att få kontrollen öfver hela hennes qvinliga hofstat. Det påstås, att det isynnerhet varit markisinnan Normanby, som bestämt Drottningen att vä ra gå in på Sir Roberts fordringar. — Oaktadt Melbourneska ministören numera återtagit styrelsen, tviflar man dock mycket, att den kommer att bestå af alldeles samma ledamöter som hittills. Lord Palmerston och Sir John Hobhbouse skola vägra att återtaga sina portföljer, och det tros, att Lord Durham skall komma att emottaga en plats i kabinettet. Detta synes deck föga troiigt, såvida Lord Melbournes politik ej skulle hafva undergått någon betydande förändring, och mera närmat sig reformvännernes fordringar. Liksom mar nu i Paris bar en mintstire emcute, så har man i London en BÅedcehamber-ministry — detta namn har Melbourneska ministeren erhållit, sedan sängkammarens angelägenheter varit den häfstång, som åter bragt densamma till styret. Till den ledigblifvande talmans-stolen i Underhuset ämna Tories föreslå Hr Golbourn, en af de notabiliteter, som Peel hade utsett till ledamot i sitt misslyckade kabinett. Lord John Russel har förklarat, att Jamaicabillen ej vidare kommer att i sin förra skepnad föreläggas parlamentet. POLEN. Från Berlin skrifves den 6 dennes, att underrättelse dit ingått, alt presidenten i aden fria staden, Krakaus senat, genom elt beslut af