förhalla sig passnit. Sadanltliakttogo ocksa venstra centerns ledamöter, men icke de öfrige, ty Ir Duchåtel gick, åtföljd af sin mentor, Hr Guizot, från bänk till bänk, att värfva röster åt Hr Sauzet, och markisen af Dalmatien gick öfverallt omkring att utsprida hotelsen, det hans far (Soult) skulle gå ur ministeren, om valet föll på Hr Tuiers. Då detta företogs i kammaren, var den absoluta majoriteten 2142, hvaraf Hr Thiers fick 291 och Hr Sauzet 499 röster, hvarföruian 3 föllo på Hr Dupin, 5 på Lamartine, 3 på Odilon-Barrot, 2 på Lafitte och 4 på Royer-Collard. Sm ingen erhållit absolut majoritet, måste en ny votering ske. Nu kunde resultatet utan svårighet förutses. De2 3 röster, Hr Lamartine erhållit och 8 af Hr Dupins, öfvergingo till högra centerns kandidat: två ledamöter hade under rösträkningen inkommit i salen, och absoluta majoriteten var således 2143. Just jemt detta antal föll på Hr Sauzet och på Hr Thiers 206. De öfriga 6 deites mellan Hr Dupin och Barrot. Hr Sauzet förklarades således för president. Man räknar, att de tre ministrarne Duchåtel, CuninGridaine och Schneider röstat för honom, men Hrre Teste, Passy och Dufaure mot honom. 1 fall Thiers blifvit vald, tror man, att de tre förstnämnde skulle afgått ur kabinettet. Nu lärer fråga vara, huru de tre sednare skola göra, och det har verkligen talats om, att Hr Dufaure skulle afgå. Efter Herrar Teste och Cunin-Gridaine skulle nu tvenne vice-presidenter väljas. Dessa blefvo Hrr Ganneron och Jacqueminot, hvardera med 201 röster, således en ministeriell och en af oppositionen. Att detta förstnämnde resultat inträffade, betyder likväl ganska litet, när man kommer ihåg, att det skedde dagen efter en uppresning. Utom de tvänne valde, hade den ministeriella sidan af Kammaren föreslagit polis-prefekten Delessert och oppositionen Herr Sade. Denne sednare fick 174 röster, men den förre endast 467. För öfrigt har Deputerade Kammaren i sina byråer reaan börjat öfverläggningsraa om budgetten, der regeringens Önskningar synas kamma att möta mycket motstånd. 44 millioners tillökning, som begärts för det inre, bestridas häftigt, skydds-tullarna vid handelsbudgetten angripas OO. SS. V. Af deltagarna i uppresningen voro redan den 43 dennes 202 arresterade, och flera inbragtes stnligen. De sårade i hospitalerna voro 145, men de dödes mängd uppgifves ej. Pärskammeren har, gesoma en kongl. ordonnans, fått sig uppdraget att ransaka och döma detta högmaålsbrott. Avd fiöngarna och de sårade har den preliminära ransakvingen redan börjat. De bestå för det mesta af handtverkare , snickare, svarfvare, murare m. m. d. Alla angifva till sitt försvar en sannolikt på förkand öfverr H nskomiren sg, att de biifvit tvungne att följa med de upproriska hoparna och vapen pätrogade dem. Biott en ende, vid namn Barbis, en :kräddaregesäl!, som blifvit sårad i handen och huvudet, och förut varit känd som deltagare i politiska vppträden, har förklarat, att han ansett saken för en politisk tvist, der den ena fienden kämpade mot den andra, som i ett öppet krig. En borgare berättar, att han seit en välklädd man, med en guldoch en diamantring på fingret, hvilken tyckts föra ett slags befäl. Med de sårade har man sökt aställa en inqvisition, som väckt allmän förtrytelse hos läkarna och isynnerhet hos de unga studenterne vid hospitalerna. Först ställdes en post vid hvatie sådan persons säng, men denna borttogs på likarnas och studenternes enhälliga protest. Seden såg man en instruktionsdomare sysselsatt att förhöra en illa sårad. Häremot uppsitte någre studenter en skriftlig protest, som inom en liten stund fick 430 underskrifter, men hospitalsläkaren vägrade att aflemna den. Nägre af insurgenterne hade försökt vinna polytekniska skolsns elever, men, som Journal des Debats berättar, blifvit afvista med bäössskott, som fällt 3 af dem till marken, hvaröfver bladet serdeles fägnar sig, som ett prof på unzdomens loyala stämning. FIF anledning hära hafva inrättningens medlemmar till bladet insändt en reklamation, hvari de kalla det handlingssätt, som tillagts dem: en infami, och uppgiften, så falsk den möjligen kan vara. Några obevännade menniskor. som buro ett lik, hade