den 8 Maj gått öfver sjön på isen. ei — Hofkanslersembetet har emot Boktryckaren Huldberg i Fablun gjort anmärkning, för det han i den indragna Fahlutidningens ställe utgifvit ett löst blad eller skrift, under titel: Hvarjehanda om Fahlu Stad och Län, hvilken Hofkanslersembetet ansåg vara af samma egenskap som periodisk skrift, dels derföre, att den, som det i memorialet beter, utkommit å bestämd tida försedd med dag och datum, och såsom ersättning åt prenumeranterne på Fahlu Tidning, dels genom det blandade innehållet samt annonsers upptagande, har egenskapen af en tidning, samt derföre ej bordt få utan tillståndsbref utgifvas. . Hr Huldbergs förklaring häröfver är så tydligt och väl affattad, att vi anse skäl att här införa ett utdrag deraf. Såsom ingress till mitt försvar får jag meddela följande utdrag ur tryckfrihetsförordningen: 4 . 4 mom. stadgar: Med periodisk skrift förstås en sådan, som, i nummerföljd eller på bestämda tider, utgifves.a 1 S. 35 mom. Inga privilegier på skrifters utgifvande, af hvad form och beskaffenhet de vara må, skola hädanefter behöfvas. 2 8. 1 mom. Skall det, under de i 3 S. stadgade förbehåll, stå hvarje författare fritt, att, öfver allt, hvad som är eller kan blifva föremål för mensklig kunskap, genom tryck sina tankar kungöra.u 2 g 2 mom. Skall, för hvarje ämne skrifarten af hvarje författares eget val bero, under det ansvar derför, som nedanföre bestämmes, i fall den, som skändlig sig utmärker.a 2 6. 3 mom. Skall det, i enlighet med hvad i 4 . 3, 4 och 9 mom. stadgadt är, vara hvarje. författare eller utgifvare tillåtet, att, under det enda helgd för andras egande rätt, allmängöra skrifter af hva form, vidd eller beskaffenhet som helst. Genom ofvanstående utirag ur tryckfrihetsförordningen, trot jag mig tillräckligen hafva visat, att utgifvare och författare af skrifter hafva en oinskränkt rättighet att, så väl hvad formen och det yttre utseendet beträffar, som, i afscende å innehållet, de må innefatta artiklar af blandad beskaffenhel jemte kungörelser och annonser för dagen, de må vara huru nära liknande ett Dagblad som helst, sådane skrifter när och på hvilken tid som helst utgifva. . Den ifrågavarande skriften utgafs Thorsdagen den 25 April detta år, utan att derom något tillkännagifvande förut var utfärdadt; den utkom blott en gång, således ej i nummerföljd; det tyckes derföre vara naturligt, att den aldrig skall kunna rubriceras till periodisk skrift, då 1 . 1 mom. tryckfrihetsförordningen stadgar: att med periodisk skrift förstås en sådan, som utgifves i nummerföljd och på bestämda tider;a det sednare bestämmandet förutsätter så tydligt flere och ej en enda skrift, att några vidare kommentarier häröfver tyckas nästan vara öfverflödige. : Hvad dernäst lillkännagifvandet, alt skriften skulle utdelas såsom ersällnin; åt prenumeranterne af Fahlu Tidning, så tror jag, att det måtte vara hvarje enskild persons ensak, att bortskänka eller låta försälja så många skrifter han behagar, om än dessa äfven fullkomligt liknade dagbiad, eller ock vore i katechesformat. Ofvanstående tydliga bevis, att den ifrågavarande skriften aldris, enligt tryckfrihetsförordningen, kan rubriceras till periodisk skrift, skulle visserligen vara tillräckliga skäl till orimligbeten af Hr Walheims memorial; men jag skall ändock anföra, huru förundransvärdt det måtte förefalla hvar och en, att Hr Walheim kunnat göra anmärkning på den ifrågavarande skriften, då han i många. år varit anställd vid Hofkanslersexpeditionen och i följe deraf bordt taga notis om alla af trycket utkommande skrifter, och således icke kunnat förbise följande: Om icke mitt minne irrar sig, blef Correspondenten, tidning, utgifven i Upsala, indragen i Juli eller Augusti 1831; straxt derefter utkommo från det boktryckeri, hvarest densamma trycktes, en mängd skrifter, under titel Runor. Dessa ansågos vara utgifna i nummerföljd, och jag tror, att utgifvaren, Boktryckaren Em. Bruzelius, derföre blef pliktfälld, såsom den der utgifvit en periodisk skrift, utan att vara försedd med tillståndsbref. Sedermera utgaf Hr Bruzelius flere skrifter, men alla under olika titlar, såsom Hvarjehanda, Choleran m. il. Dessa skrifter innehöllo artiklar af blandad beskaffenhet och liknade fullkomligen ett dagblad; men det fick opåtaldt passera, och Hr Bruzelius i fred och ro utgifva sina skrifter. Det måste icke vara obekant, huru i tidningarne ofta annonseras, att en skrift skall utkomma på dan ach dan tiden: månne. om en sådan skrift