bland de juridiska Studenterne, men hvilka genas
blifvit hämmade och ej haft någon politisk be
tydelse.
SPANIEN.
En petition till drottningen har blifvit aflem
Inad från mnationalgardet i. Madrid, hvari erin.
ras om alla de fruktlösa ansträngningar, natio.
nen gjort sedan 6 år tillbaka, hvilkas felslåen.
de tillräknas kronans rådgilvare, om vissa hög
uppsatta personers fåfänga och hersklystnad
om flera nyligen förefallna oförklarliga, skymf-
liga och förödmjukande tilldragelser o. s. v
Adressen slutar med den önskan, att ministrar-
ne måtte förafskedas och Cortes upplösas. 1
likadan ton yttrar sig en adress från hufvud-
stadens municipalitet, och man väntade, att
Cortes, till följe häraf, skulle upplösas den 2
dennes.
Espartero har nu åter haft den olyckan, att
det elaka vädret hämmat alla hans operationer.
Det elaka vädret i Spanien i början af Maj!
Man skulle häraf kunna sluta, att 43 latituds-
graden blifvit flyttad upp till den 63:dje. De
Christinska bjeltarne hafva ett sällsamt öde,
att alltid få förbinder.
I Catalonien hafva Carlisterne intagit en li-
ten fast ort, som de Franska bladen kalla:
Maulleu. 3000 man inträngde i den nästan o-
bevakade staden, som de plundrade och för-
störde. Den svaga garnisonen lyckades slå sig
igenom. Innevånarne hade redan tagit till flyk-
ten. I Figueras hade Carlisterne tillkännagif-
vet, att en korps af 6000 man skulle ditkom-
ma, hvilken skulle fatta posto på kusten och
betäcka en från Genua ditväntad transport af
ammunition och vapen.
ENGLAND.
Enligt hvad Times berättar och andra tid-
ningar bekräfta, hade Lord Melbourne, då han
den 7 i Drottningens händer nedlade sitt em-
bete, gilvit henne det rådet, att heldre vän-
da sig till de statsmän, hvilka i hela sitt lif
varit de monarkiska statsinrättningarna och
grundlagen trogna, än att lyssna till planer för
vidare demokratiska förändringar, hvilka, under
täckemanteln af omsorg för Englands väl, hölle
landet i ett beständigt febertillstånd. Drott-
ningen lät derpå kalla hufvudmännen för Tories,
Hertigen af Wellington och Sir Robert Peel,
och den sednare började att fundera på det
nya kabinettets sammansättning af de materia-
lier, som stodo till hans disposition. Det sä-
ges, att de serskilda portföljerna hade skolat så
fördelas, att Sir Robert blifvit premier-mini-
ster, Sir J. Graham minister för inre ärender-
na, Lord Aberdeen för de utrikes, Lord Stan-
ley för kolonial-ärenderne och Lord Lyndhurst
lordkansler. Allt synes hafva gått sin jem-
na gång, ända till dess Sir Robert Peel fram-
kom med den fordran, att Drottningen icke blott
skulle helt och hållet byta om den manliga per- I
sonalen af sin hofstat, utan äfven afskeda samt- :
liga sina nuvarande hofdamer, utan undantag.
Härvid hade Drotiningen utropat: Hellre
vill jag stiga ned till undersåte, än låta
mig beröfvas deras sällskap, för hvilka jag hy-
ser personligt tycke, och hvilka voro mina
barndomsvänner., I denna punkt hade H. M.
förklarat, at bon ej gåfve efter, och Lord
Melbourne hade derpå blifvit kallad till stot-
let. Detta skedde den 40. Då aftontidningar-
ne för den dagen lades under pressen, befann
sig Lord Mocibourne ännu i konferens med
Drottningen, men man kände ingenting bestämdt
om sammansällningen af det kabinett, hvilket I
han ansågs komma att formera.
IT en extra-upplaga af Courier för den 410,
sl. 7 på aftonen, läses följande: Vi äro icke
wutoriserade att förklara, men tro, efter bästa
ifvertygelse, att Lord Melbourne åter kommer
utt träda i spetsen för regeringen., Det nya
iahinettet blir således förmodligen blott ett
ippkok på det gamla. Man tror dock ej, att
ord Russell låter förmå sig att vidare ingå i
tyrelsen. — Så stodo sakerna vid den sedna-
te postens afgång.
Öfverhuset höll den 40 en kort samman-
comst, hvarvid en mängd ledamöter och åhö-
are inställt sig, i alfvakian på förklaringar, rö-
ande den ministeriella krisen. Ingen dylik
.ommunikation afbördes. Lord Melbourne hvi-
kade Lord Shaftesbury några ord i örat, hvar-
vå denne föreslog huset att ytterligare ajour-
era sig. Detta skedde under återhållet löje,
vari Lord Brougham isynnerhet sågs instäm-:
— On