pen, under ett oaflåtligt skräflande om sället och
vilkoren, de der väl uppgåfvos af andra, men icke
af honom? Svar: Jo, Förf. i Freja, i sin skepnad
af Argus.
cHvyvem har i tulfrågorna yrkat den positiva
principen, att prohibitionerne borde upphöra emot
en måttlig tull, så att icke en orimlig s. k. skydds-
tull, såsom nu, uppmuntrade till lagbrott och min-
skade tullinkomsten? Svar: De stora Tidnin-
garne.n
cHyem åter har det varit, som både i egenskap
af Publicist och cAdyokat,, utan afseende på nä-
got slags princip, än mindre på en klok reform,
försvarat än det ena, än det andra tillfälliga skrå-
och fabriks-tullsystemet? sv.: Förf. i Freja.n
cHyem har i näringsfrågorna yrkat den positiva
principen af en kontrollerad tillverkningsfrihet?
Sv.: Des. k stora Tidningarne.
cHvyem åter har det varit, som oupphörligt sprun-
git ärenden för de i vår tid mest principlösa och
följaktligen mest neyativa och upplösande af alla
inrättningar, nemligen skråen? Syar: Författaren
i Freja.n
cHvyem har yrkat dena positiva principen af en
förenklad form åt administravionen, medelst infö-
rande af Miaistrar eller Föredragande StatsRåd
med fullständig ansvarighet? Sy.: Des. k. stora
Tidningarne.
Hvem är det deremot, som i denna fråga, så
vidt vi minnas, städse förtegat sin mening? Svar:
Förf. i Freja.
cHvilkens opposition är mest aprononcerad, an-
tingen deras, som både genom sina skrifter och
med sina personer sedan tiotal af år stått i oppo-
sitionens leder, eller dens, som, under det han
aprononcerar sig skrifva mol Reg., hätskt angri-
per hennes motståndare och söker göra dem cmiss-
tänkta, samt lemnar i dag sitt öppna biträde åt
oppositionen, under det han i morgon, i allsköns
hemlighet, författar och ger goda råd åt Svenska
Minerva och kämparne i hennes läger? Sv.: Förf.
i Freja sjelf.n
cDessa frågor skulle kunna betydligt ökas till an-
tal, för att ådagalägga, det de s. k. stora Tidnin-
garne uti alla de större samhällsfrågorna framlagt
sina principer och bestämt hyad de vilja, då åter
den faysande och pösande Förf. i Freja icke i nå-
gon enda sak bestämt en positiv princip, om han
ens ägt den, utan börjat och slutat med ett
agesen und fresen wovon wirt nächts, såsom
en viss Tysk Chirurg beskref konsten att göra Ber-
linerblått.
Det torde vara lämpligt, att låta Utgifvaren af
den tills vidare inställda tidningen Argus sjelf be-
svara dessa frågor, innan man inlåter sig i några
vidare kommentarier. Vi tage oss derföre blott
friheten, att under tiden fästa hans uppmärk-
samhet derpå, att bästa sättet, att bringa de
stora och de små tidningarna till den önskade
harmonien, vore, om denne Förf. i Freja, i stället
att ännu måhända i 40 å 42 numror fortsätta sina
anmärkningar om de stora tidningarnas nega-
tivitet,, ville sjelf i största korthet framställa
de positiva grunderna för sina åsigter. Der-
igenom hade ban den stora fördelen att kunna
anses hafva tagit ett initiatif, i stället att endast
följa efter de stora tidningarna. Det vore så
mycket mera intressant, som han ännu bittills
aldrig gilfvit några positiva idter och reformför-
slag tillkänna, utan. inskränkt sig till anmärk-
ningar emot dem, som andra gjort. Hvad tän-
ker t. ex. f. d. Argus i representationsfrågan?
om sättet att tlillvägabringa en verklig mini-
steriel ansvarighet? om sättet att reglera nä-
ringsfrågorna till något positift? om det po-
sitiva i tullsystemet? Han bör besinna, att
det vore väl för det allmänna, om han i tid
ville öppna sitt inre härölver, och för vår del
armoda vi honom derom i fäderneslandets namn,
så mycket mera, som säkert ingen skulle, med
den eff.:kt, som han, kunna göra sina planer
gällande, om han värdes göra nationen den
skänken, att låta dem se dagljuset. Han kan
icke heller vara okunnig om, hvilken stor ära
1 vore, att på sådant sätt vara den, som
bjelpte hela svenska folket att komma på rätta
vägen. Vår önskan i detta hänseende är så
uppriktig, att vi icke ett ögonblick skulle draga
i betänkande, att lemna bonom hela hedern af
ett så vackert löretag. Deremot torde han å
andra sidan benäget finna, att om han endast
fortfar, att hädanefter, som hittills, sjelf hålla
sis vid det negativa, så kunde detta slutligen
hos mången väcka misstankan om en inne-
boende brist hos honom på statsmannabe-
grepp och organisationsförmiga. Att en sådan
opinion skulle inrita sig och blifva allmän, vore
imedlertid skada, ja kanske till och med en
3 ätt; och det kommer nu endast och alle-
nast an på f. d. Argus sjelf, att förekomma
denna. Att han kan, om han vill, bör till en
hörjan icke sättas i friga; och hvarföre skulle
ban icke vilja en sak, för hvilken hela Sverge
vore honom förbundet?
km—— sem ,4cr IG pe —
det