nn Sn Sn Sn nn
af denna anmärkning. Förf. borttager spöstraf-
fet för tjufvar och ger dem i stället prygel och
enskild skrift, men befriar dem helt och hållet
från penitensbehandlingen. Icke nog att tjulvar-
ne sålunda fått mildring 1 bestraffningen, i jem-
förelse med den, som träffar andra förbrytare,
han visar i och med detsamma, att han ej har
begrepp hvarken om straffets förmåga att af-
skräcka genom fruktan eller om den deraf föl-
jande nödvändigheten att bestämma öfvergången
från en gammal straffart till en ny, så att ej
denna, vid jemförelse med den förra, må anses
som en lek, ej heller om möjligheten, att uti
insperrningen finna ett egentligt straff så väl
som en korrektion, samt slutligen icke heller
om det eljest allmänt insedda behofvet att kor-
rigera tjufvars ovanor genom att en längre tid
hålla dem till arbetsamhet och utöfningen af
ett lofligt förvärfningssätt. Men huru kan man
diskutera dessa saker med en förf., som fram-
ställer till grundsats, att straffet existerar en-
dast för att rätta och bättra, och sedan på väl
hundrade ställen rekommenderar en mängd kor-
porella straff, liksom ägde dessa en bättraände
förmåga annorlunda än tillfälligtvis. Ett annat
bevis på okunnighet om cellsystemet är, att
Förf., som varit så nådig mot tjufvarne, att han
undantagit dem från den allmänna insperrnin-
gen, deremot insperrar förvaringsfångar, och så-
lunda mot tilläfventyrs alldeles oskyldiga perso-
ner tillämpar ett af de svåraste straff.
För att imedlertid ej gifva anledning till den
föreställning, att oppositionspressen skulle önska
undanhålla allmänheten de märkliga profven på
konseljledamöternas förmåga att framlägga aprak-
tiskt verkställbara, förslag, vilja vi här nedan-
för upptaga så mycket utrymmet medgifver af
de uppfinningar, som kunna anses utgångna från
Hr Statsrådets och Regeringsledamotens egen
långsamt mognande öfvertygelse.
aHvilken af tjenande eller arbetande klassen,,
säger Hr Statsrådet, asom begifver sig utom.
den sockens gräns, der han är mantalsskrifven,
skall vara försedd med förpassning antingen af
egen husbonde, eller församlingens pastor, eller
af sockenstyrelsen, eller landshöfdingeembetet,
samt medföra sitt prestbesked., Passet kom-
mer blott att innehålla den aresandes namn,
ålder, sysselsättning, ändamålet för resan, den
uppgifna vägen och tiden för dess fullbordande,
samt innehåller vanligt signalement af kropps-
byggnaden., Hvarje sockenbo åligger vid 3 Rdr
16 sk. vite, att angifva förbrytelser häremot,
och tjenstehjonet eller den arbetande, som utan
pass öfverträdt sockengränsen, gripes, återföres
och hålles till arbete eller intages på fattigvård.
Underligt nog är, om icke, för alt göra detta
filantropiska asockensperrningssystem fullstän-
digare och tillika vigare i tillämpningen, Hr
Grefven och Regeringsledamoten ansett lämpli-
gare att låta märka eller plombera de tje-
Inande och arbetande klasserna. Vore det kan-.
Iske icke äfven till missbruks förekommande,
och för att tillskynda staten någon fördel af
de tjenande och arbetande klassernas muve-
mang, nyttigt att blanketterna tull ofvannämn-
de pass trycktes på stämpladt papper? Häri-
genom kunde sockensperrningssystemet och Hr
Grefvens filantropi tillika tillskynda statskassan
en liten nätt inkomst. .
aLösdrifvare,, säger Hr Statsrådet, är hvar
och en som icke är mantalsskrifven. . . . Hvar
en sådan lösdrifvare tinnes, bör det åligga soc-
kenstyrelser på landet eller polismyndigheter 1
städer att honom i häkte inmana och för rätta
inställa hos Konungens befallningshafvande. Hvar-
je sålunda erkänd lösdrifvare bör, om af man-
könet, sändas till något arbetskompani, eller om
af gvinnkönet till korrektionsinrättning, samt,
om barn, försändas till den socken, der föräl-
drarne sednast varit mantalsskrifna, att der på
sockenkassans bekostnad intagas till behörig vård
och uppfostran., Utan tvifvel skola dessa cin-
ställningar och försändningar, i högst betydlig
mån befrämja rörelsen inom landet, isynnerhet
om de kunde ske sjöledes och sålunda lemna
(en nödig förtjenst åt vår aftynande handelsflot-
ta. Fråga kunde dock uppstå att utfinna nå-
got annat korrektif, isynnerhet mot familjfäder,
husbönder med minga arbetare samt embets-
män o. d. som ej utan äfventyr för en hel hop
af dem beroende personer kunna på nagra år
aflägsnas ifrån bemmet; i afseende på dessa tor-
de försummelsen att uppgifva sig till mantals-
skrifning närmast kunna jemföras med försum-
melsen att afsända böndagstexterne eller utfär-