verklige president, för icke alldeles enligt me
konstitutionen, hvartill bladet anmärker, at
det likväl vore vida mer konstitutionelt, ä
ett kabinett, utan president, som det närva
rande. Imediertid tros det hafva varit denn
Konungens obenägenhet för flere ledamöter a
venstra eentern, som egentligen vållat Hr Du
pins motvilja och hela kombinationpens upp:
lösning.
Hr Larabit hade gjort en motion att till
sätta en kommiltt, att undersöka valintrigerna
men på flere af sine kollegers önskan, har har
återtagit den.
Ibland de owuliga kannstöperier, som nu ide
Tyska tidningarnes korrespondentartiklar före-
komma om den ministeriella krisen i Frankri-
ke, tyekes följande korta, men pilkanta, stycke
ur ett bref wull Leipziger Allgem. Zeitung 2
den 23 April, förtjena uppmärksamhet:
För nigra dagar sedan skref jag till eder
om de täta samtal, Hertigen af Orleans hade
med Hr Tbiers, äfvensom med andra ledamö-
ter al föers-parti, till ceh med mes Odilon-
Barrotl. Dnt synes som om dessa samtal före-
kominit något för ofta, ty den resa, som her-
igen af Orleans på högre bnfallning så plöts-
bgt företagit för att inspektera trupperna vid
pordvestra gränsen, str i nära sammanhang med
dessa omständigheter. Det ser ut, som. man i
de högste kretsarne här icke önskade, att her-
tigen al Orleans allt för tidigt handlade på egen
hand, och att rollen af oppesitionsprinsar, så-
dan som den fordom gerna spelades af: kron-
prinsar i England, icke kan försökas inom. Lud-
vig Filips familj, der intet motstånd, ingen in-
blandning i 2färerna tåles.,
SCHWEITZ.
En brochyr har nyligen utkommit i Paris, ander
titel: aLe Valais sous la constiturion de 1843, par
un membre de ba Constituante Valaisanne (Wallis
under konstitutionen af 18135, af en ledamot af kon-
stituerande karemaren derstädes), har väckt mycket
uppseende, såsom innehållande en teckning, i spe-
cialiteter, af den hittillsvarande lardtförvaltningens,
under statsrådet, verkliga, ehuru nästan otroliga,
missbruk, samt de förderfliga följderna af femilj-
aristokratien. Benna skildring skall med få för-
ändringar passa in på kantonerna Schwyz, Uri,
Unterwalden ooh Graubänden. Be demokratiska
kantonerna hafva längesedan urartat till familj-
aristokratier, hvarigenom folksförsamlingarne blif-
vit en farce. Likasom biskopen i Sillen, miss-
brukar biskopen i Como, öfverherde i Tessino, uti
denna kanton sin amts-myndighet. De andlige äro
här valbara i lagstiftande korpsen. För att gifva
det aristokratiska Molo-Riva partiet mera öfver-
vigt, har han under en visitations-resa anställt or-
dentliga undersökningar om frisinnade andliges po-
litiska trosbekännelse, tvingat flere att lägga ned
sina embeten oeh till och med, emot all kanonisk
lag, tilldelat Romerska kuralister flere prebenden.
Komrmunernes val har han icke godkänt, då dessa
fallit på fosterlandssinnade prester, men tvertom
gillat mycket af de Romerskes ofog, såsom t. ex.
en kyrkoherdes uppträdande med beväpnadt följe
på val-orten.
S— AL