ven såsom sin mang motslåndaringna, med den anklagelsen, att kan förnärmat qgvinnans eviga rättigbeter. Den lans, bon bryter med honom, gäller hela heanes köns försvar; och bon hämnas genom framställande af hjelten i sitt arbete, sorm en sambällets tyrann och en egoist utan like. Man vet ej huvusida hon valt sin man till modell för denna bild, likasom han valt berne till original åt sina bjeltingor. Alltsedan Byrons memoirer och Lady Caroline Lembs romaner har, heter det, intet arbete a? detta slag gjort så mycket epok i den fina veriden. Här är dikten sanning och det Engelska sociala lifvet teknadt ned en så skaip satir, ast man knapt skulle tro en qvinna, äfven så genialisk, som Eadv Bulwer, äga förmåca dertil. Eagelska litteraturen har uförmodadt blifvit rikare på en stor skildring af menniskohjertat och samfundet. England äger nu isjelfsa verket en George Sand, som, äggad af mera moraliska motiver, kastar handsken åt Englands mankön till en emancipationsfejd. Redan inom tvänne vcckor har den andra upplagan af arbetet åtgält. Men det är ej nog kbärmed. Detta märkvärdiga fruntinmer bar dessutom uti Morniny Post för den 41 April låtit införa en bumoristisk artikel, dedi cerad till No one Nobody, Esqv, of No Hall, Nowere (Ir Iogen. Det beter deci bland annat: Med oss qvirpor är det så; vår fiende är så skicklig; har så alla lagar och seder i förbund; alla vära ansträngningar, för att erhålla rättvisa och förbältring i vår belägenhet, skola så länga blifva utan påröjd, til dess vi förena och försvara oss såsom kin. Ensteka och oo:ganiserade ansträngningar hafva aldrig och skola aldrig tillkämpa sig seger. Och likväl är karlarnas enda list, som öfverväger tusendes af våra — våldet! Denna Fru är således i alla afseenden ett socialt fenomen, och då fruntimmersförsamlingen i Englaed är någontiuag ganska vanligt, får mama nog snart se Ladrt Bulwer såsom presidentska i någon qvinnoemancipa-. tisnsförening. Menskligheten kan icke annat än hoppas de bästa följder af ett sådant muvemang till förmån för qvinnans misskända rättigheter. — Den sk ottske historieskrifvaren Tytler har nyligen utgifvit ett högst intressant arbete öfver Edvard VI:s och Marias regering. -— Tränne nya biogafier af Wellington hafva utkommit. — Fit bevis på, huru lönande bokmakerlet är för en författare, som kommit väl i rop, är att den riktbara aristokratiska skriftställerskan Misgtiis Trollope nyligen öfverenaskommit med bokhandlaren Colburn om Iefvererandet af en ny roman kallad: Michael Armstron;,or th factory boy, hvari hon nu tänker tsga de fattiga falbrikserbetarnes parti emot cbomulls-Lordermec, och för månuskriptet till detta arbete erhåller sex tusen pund Slcrling eller öfver 72000 Rdr Banko i Svenskt mynt. — Uti Tyskland har af Rottecks verldshistoria vu uttkommit trettonde oförändrade upplagan lika med den 8:de Den utgifves i bäften, likasom den Svenska öfversättningen. — Inom den polemiska litteratu:en i Tyskland intaga nu de religiösa frågorna första rummet. I synnerhet har den bekante tilosofen och reformaton Strauss inkallande till Professor i Zirich, hvavifråa ham måste afstå i anledning af det sorl, fom det katholska presterskapet lyckades uppväcka mat honom hos den bigotta massan genom hans framställande snart sagdt såsom en gudsförnekare, gifvit anleduving till en häftig strid, och icke mindre är 10 a 12 sorskilda brochyrer, med flera af Tysklands och BchwWeitzs utmäktaste lärde till förfettare, hafva inom några veckor utkommit till hans försvar. — ibland Tidskrifterna i Tyskland utmärka sig tvänne qrartalsskrifter, al hvilka den ena, under titeln: Der Freihafen (Frihamnen) ut-, gifves i Altona, och den andres, under titeln: Deutsche Visrteljahkrsschrift, uti södra Tyskland. mera z— EPTAÅ RA PO TQ INR HN AL.