ven såsom sin mang motslåndaringna, med den an-
klagelsen, att kan förnärmat qgvinnans eviga rät-
tigbeter. Den lans, bon bryter med honom, gäller
hela heanes köns försvar; och bon hämnas genom
framställande af hjelten i sitt arbete, sorm en sam-
bällets tyrann och en egoist utan like. Man vet ej
huvusida hon valt sin man till modell för denna
bild, likasom han valt berne till original åt sina
bjeltingor. Alltsedan Byrons memoirer och Lady
Caroline Lembs romaner har, heter det, intet ar-
bete a? detta slag gjort så mycket epok i den fina
veriden. Här är dikten sanning och det Engelska
sociala lifvet teknadt ned en så skaip satir, ast
man knapt skulle tro en qvinna, äfven så genia-
lisk, som Eadv Bulwer, äga förmåca dertil. Ea-
gelska litteraturen har uförmodadt blifvit rikare
på en stor skildring af menniskohjertat och sam-
fundet. England äger nu isjelfsa verket en George
Sand, som, äggad af mera moraliska motiver, ka-
star handsken åt Englands mankön till en emanci-
pationsfejd. Redan inom tvänne vcckor har den
andra upplagan af arbetet åtgält.
Men det är ej nog kbärmed. Detta märkvärdiga
fruntinmer bar dessutom uti Morniny Post för den
41 April låtit införa en bumoristisk artikel, dedi
cerad till No one Nobody, Esqv, of No Hall, Now-
ere (Ir Iogen. Det beter deci bland annat: Med
oss qvirpor är det så; vår fiende är så skicklig;
har så alla lagar och seder i förbund; alla vära
ansträngningar, för att erhålla rättvisa och förbält-
ring i vår belägenhet, skola så länga blifva utan
påröjd, til dess vi förena och försvara oss såsom
kin. Ensteka och oo:ganiserade ansträngningar
hafva aldrig och skola aldrig tillkämpa sig seger.
Och likväl är karlarnas enda list, som öfverväger
tusendes af våra — våldet! Denna Fru är såle-
des i alla afseenden ett socialt fenomen, och då
fruntimmersförsamlingen i Englaed är någontiuag
ganska vanligt, får mama nog snart se Ladrt Bul-
wer såsom presidentska i någon qvinnoemancipa-.
tisnsförening. Menskligheten kan icke annat än
hoppas de bästa följder af ett sådant muvemang
till förmån för qvinnans misskända rättigheter.
— Den sk ottske historieskrifvaren Tytler har ny-
ligen utgifvit ett högst intressant arbete öfver Ed-
vard VI:s och Marias regering.
-— Tränne nya biogafier af Wellington hafva
utkommit.
— Fit bevis på, huru lönande bokmakerlet är för
en författare, som kommit väl i rop, är att den
riktbara aristokratiska skriftställerskan Misgtiis
Trollope nyligen öfverenaskommit med bokhandla-
ren Colburn om Iefvererandet af en ny roman kal-
lad: Michael Armstron;,or th factory boy, hvari
hon nu tänker tsga de fattiga falbrikserbetarnes
parti emot cbomulls-Lordermec, och för månuskrip-
tet till detta arbete erhåller sex tusen pund Slcr-
ling eller öfver 72000 Rdr Banko i Svenskt mynt.
— Uti Tyskland har af Rottecks verldshistoria
vu uttkommit trettonde oförändrade upplagan lika
med den 8:de Den utgifves i bäften, likasom den
Svenska öfversättningen.
— Inom den polemiska litteratu:en i Tyskland
intaga nu de religiösa frågorna första rummet. I
synnerhet har den bekante tilosofen och reforma-
ton Strauss inkallande till Professor i Zirich,
hvavifråa ham måste afstå i anledning af det sorl,
fom det katholska presterskapet lyckades uppväc-
ka mat honom hos den bigotta massan genom hans
framställande snart sagdt såsom en gudsförnekare,
gifvit anleduving till en häftig strid, och icke min-
dre är 10 a 12 sorskilda brochyrer, med flera af
Tysklands och BchwWeitzs utmäktaste lärde till
förfettare, hafva inom några veckor utkommit till
hans försvar. — ibland Tidskrifterna i Tyskland
utmärka sig tvänne qrartalsskrifter, al hvilka den
ena, under titeln: Der Freihafen (Frihamnen) ut-,
gifves i Altona, och den andres, under titeln: Deut-
sche Visrteljahkrsschrift, uti södra Tyskland.
mera z— EPTAÅ RA PO TQ INR HN AL.
