3
Tory-principer, i stället att sätta sig i spetse
för reformerna.
Zn tidning påstår, att traktaterne, som reg
lera Belgiska frågan, blifvit af Holländske oc
Belgiske sändebud undertecknade i utrikes-de
partementet i London dea 49 April. Enlig
Amsterdams Handelsblad hade deremot Ko
nun3 Leopold först den 18 om äftonen skic
kat fr van de Weyer fullmakt att underteck
na, så att han svårligen redan d. 49 kunna
göra det.
. RYSSLAND.
Stor verksamhet — heter det i ett bref frå
Odessa af d. 26 Mars — herrskar i de sydli
osa hamnarn? i Ayska riket. Amiral Lazarew
ölverbefälhafvare för flottan i Svarta Hafvet
har beordrat alla krigsskepp, som ligga vid O.
dessa, Sebastopol och på varfven i Nicolajew.
alt halla sig färdiga gå till sjös innan Maj må-
nad. Alla marinofficsrare och sjömän, som fåt
permission, hafva åter blifvit inkallade till tjenst-
göring, och sjötrupperna komma att genast gö-
ra3 fulltaliga. General Fedorow, generalguver-
nör öfver lilla Ryssland, har redan utfärdat nö-
diga ordres i detta sednare hänseende. Å ean-
dra sidan har viceamiralen Oumanets eskaser,
som ligger för ankar vid Sinope och består af
7 linieskepp, 4 fregalter, 4 korvetter och 2
briggar, fatt befallning alt närma sig Darda-
nelierna, för att observera alla de Fransyska
och Engelska flottornas rörelser. Här hos oss
säges uffentligt, att Kejsaren beslutit komma
Sultan till bjelp, likväl blott med vilkor att
denne furste för alltid afsäger sig hvarje för-
band med England och Frankrike. Här tros.
allmänt, att Hr Butenieff underblåser tvedräg-
ten mellan Egypten och Tarkiet, och att vår
regering, i händelse krig utbrister mellan des-
sa båda länder, skull? deraf skörda stora för-
delar.a
Pariserbladet Journal du Commerce påstår i
ett af sina sednaste nummer, att Grefve Nes-
selrode skulle lemna utrikes ärendernas port-
följ och få till efterträdare nuvarande Ryske
ambassadören i Wien Tatitseheff. Gazette de
France berättar äfven samma nyhets såsom sä-
ker.
SYDAMERIKA.
Presidenten i republiken Montevideo, gene-
ral Riveira, hade med 3000 man satvt sig i rö-
relse emot presidenten i Argentinska republi-
ken, general Rosas. Argentinska provinsen
Corrientes hade förklarat sig emot Rosas och
ställt 4,000 beväpnade till generad Riveiras
disposition. En mängd Argentiner, som under
loppet af förlidet år flyktat till Böomtevideo,
för att undandraga sig general Rosas förföljel-
se, organiserade sig till en korps, för att un-
derstödja Riveiras företag emot Buenos Ayres.
I Venezuela hade general Paez åter blifvit
vald till president, och vid tillträdandet af det-
ta embete utfärdat en proklamation, hvari lan-
dets läge skildras på det mest tillfredsställande
sätt.