3 Tory-principer, i stället att sätta sig i spetse för reformerna. Zn tidning påstår, att traktaterne, som reg lera Belgiska frågan, blifvit af Holländske oc Belgiske sändebud undertecknade i utrikes-de partementet i London dea 49 April. Enlig Amsterdams Handelsblad hade deremot Ko nun3 Leopold först den 18 om äftonen skic kat fr van de Weyer fullmakt att underteck na, så att han svårligen redan d. 49 kunna göra det. . RYSSLAND. Stor verksamhet — heter det i ett bref frå Odessa af d. 26 Mars — herrskar i de sydli osa hamnarn? i Ayska riket. Amiral Lazarew ölverbefälhafvare för flottan i Svarta Hafvet har beordrat alla krigsskepp, som ligga vid O. dessa, Sebastopol och på varfven i Nicolajew. alt halla sig färdiga gå till sjös innan Maj månad. Alla marinofficsrare och sjömän, som fåt permission, hafva åter blifvit inkallade till tjenstgöring, och sjötrupperna komma att genast göra3 fulltaliga. General Fedorow, generalguvernör öfver lilla Ryssland, har redan utfärdat nödiga ordres i detta sednare hänseende. Å eandra sidan har viceamiralen Oumanets eskaser, som ligger för ankar vid Sinope och består af 7 linieskepp, 4 fregalter, 4 korvetter och 2 briggar, fatt befallning alt närma sig Dardanelierna, för att observera alla de Fransyska och Engelska flottornas rörelser. Här hos oss säges uffentligt, att Kejsaren beslutit komma Sultan till bjelp, likväl blott med vilkor att denne furste för alltid afsäger sig hvarje förband med England och Frankrike. Här tros. allmänt, att Hr Butenieff underblåser tvedrägten mellan Egypten och Tarkiet, och att vår regering, i händelse krig utbrister mellan dessa båda länder, skull? deraf skörda stora fördelar.a Pariserbladet Journal du Commerce påstår i ett af sina sednaste nummer, att Grefve Nesselrode skulle lemna utrikes ärendernas portfölj och få till efterträdare nuvarande Ryske ambassadören i Wien Tatitseheff. Gazette de France berättar äfven samma nyhets såsom säker. SYDAMERIKA. Presidenten i republiken Montevideo, general Riveira, hade med 3000 man satvt sig i rörelse emot presidenten i Argentinska republiken, general Rosas. Argentinska provinsen Corrientes hade förklarat sig emot Rosas och ställt 4,000 beväpnade till generad Riveiras disposition. En mängd Argentiner, som under loppet af förlidet år flyktat till Böomtevideo, för att undandraga sig general Rosas förföljelse, organiserade sig till en korps, för att understödja Riveiras företag emot Buenos Ayres. I Venezuela hade general Paez åter blifvit vald till president, och vid tillträdandet af detta embete utfärdat en proklamation, hvari landets läge skildras på det mest tillfredsställande sätt.