I PR RR 00 TA VIE us a UTVLTJVA OFF ULTUUVIA SR UIIV ff VISA XY
-j hafva vunnit någon serdeles framgång, om icke Ko-
I seritz vid denna tid blifvit bekant med bokhand-
Ilaren Franckh och medicine studiosus Hardegg.
( Hardegg och Franckh hade blifvit bekanta i Paris.
Här besökte de båda det bekanta sällskapet les
amis du p-uple, (folkets vänner), och trädde i när-
I meste gemenskap med flyktingarne från Göttingen,
ID: Schuster, Dr Ahrens, Rust och Diez. Med des-
så ingingo de förbund, att af alla krafter arbeta
i på Tysklands republikaniserande. Med föresats att
uppfylla den ingångna förbindelsen, ätervände de
båda i början af är 4832 till Waärtemberg. far-
i degg vann snart tvenne vänner och anhängare, apo-
itekare-lärlingen Mayer i Täöbingen och målaren
Gross. Franckh gjorde deremot vid Hambacher-
festen bekantskap med Dr Wirih, 8 Siebenpfeif-
I fer och Franz Strohmaier, men isynaerhet med Dr
Gärth i Frankfurt och professor Kaöbel i Diärk-
iheim. Efier hans återkomst till Wirtemberg gjor-
ide gördelmakaren Born d8 båda hufvudmännen,
I Franckh och Koseritz, jemte deras försämsta vän-
i ner, bekanta med hvarandra. I stället för de förra
samtalen började nu ordentliga rådplägningar, på
i hvad sätt man säkraxt och snarast skalle kunna
revolutionera Tyskland. I November 4832 kom
Knöbel såsom emissarie från demagogerise i Frank-
furt och Hessen, till Stuttgart och Ludwigsburg,
och vid en förnyad sammankomst derstädesskom man
öfverens om ett igenkännings-tecken för de invig-
de, som skul!e unuderhilla den revoluticnära ge-
menskapea emellan Wirtemberg och utlartet. (På
ordet aFörbunds-församlingen, uttaladt unger det
pannan vidrördes med handen, skulle såsem lösen föl-
ja: acman säall handla.) Franckh företog nuffera re-
sor, för att befordra föreningens ändamål, isynnerhet
till Darmstadt och Frankfurt, der ban allii sem-
manträffade med Dr Gärth. Afven i sjelfva: fYär-
temb rg gjordes många försök att stämma delägre
folkklasserna för revolutionen, såsom af Lobhauer,
som för öfrigt redan i September 1832 rymde till
Strasburg, af hans vän litHografen Maltc :iStutt-
gart, af bröderna Edward; och Herman Sctmidlin
samt de förut nämnda personerna. För öfrigt sy-
nas dessa (till och med broschyren medgifver detta
på visst sält endast och:förnämligast hafva haft
till mål för sin verksamhet, att man bordorsöka,
med uppoffring af allt, trygga Waärtemberga-stats-
författning, i fall densamma skulle hotas med till-
intetgörelse genom förbundsförsamlingens besiut,
såsom man då befarade. Zårdegg bearbetedeimsl-
lertid bönderna, isynnerhet igramskapet af Tirbin-
gen, hvarvid hans vän Meyer var honom bebjeip-
lig. Nya vgskrifter krinspriddes, i synnerhet
eTysklands pånyttfödelse (sannolikt af Dr Färth),
acAterljud af Tyska folkröster. (af Herold); och
Sanning , drgd och rätt, (af presten Juch). MHar-
degg föranstaitade en sammenkemst i Löohgau,
för att dels:bringa de likasinnade hvarandra: när-
mare, dels för att öfvereaskomma om medien att
sätta deras pianer i verket: WVid denne: sem-
mankomst voro dock icka-alla likasinnade närva-
de, ibland andra icke Koscoritz och Franckh: Föl-
jande dagen-samlades huitudanförarne i Luidvigs-
burg hos Dern, och här fattades 4et beslut attbör-
ja revolutioacn i Wirtemberg, s snart någon gyn-
pande kändeise inträffade, som kunde bringa sin-
pena i jäsning (såsom en revokation i Frankrike
eller något förbundsbes!uz, som väckte upnsecade)
och man kande göra sig förvissad om bisiånd ut-
ifrån. Koseritz uppgjorde genast en plan för my-
teriet bla trupperna, hvarigenom folkeat skulle
bringas till uppror. Dea:bestot doi, att appvigla
den lilla garnizonen på Asberg, att bemiktiga sig
det der bogntliga artilleriet o. s. vy. och att intaga
en ställning emellan kruttornea vid Ludwigsburg.
De båda igfanteri-regeiagnterna i Ludwicsburg vil-
le han genom de sammansvurae underaoificerarne
vid midnatstiden låta föra ur kaserner, uppställa
dem emellan olitude- och Leonbergergortem, samt
låta stadsportarne att dem AMesättas. iMiccrarne
skulie arresteras och, i:händeise al matstånd, ned-
skjutas (isynnerhet Hade Keseritz ett godt öga till
sin reg2mentschef, cen han hatade. Dorefter äm-
nade han att låta andra ryttare-regemeantet stiga
jun bäst, och låta besätta dess kasern genom infan-
teori. Bet första ryltare-regementets kasern skulle
stickas i brand, emedan Kosecritz ioke litade på
detta regemente, och guvernören skulle arresteras
af stottsvtakten. Sedermera ämnade? han, i före-
ning med de bönder, som imeliertid ankommit,
storma arsenalen och utdela vapen. Derefter skul-
le man marchera på tuttgart, ty äfven der räk.
nede man på underofficerarne, och, understöda af
i dem, ville Koaseritz gå löst på stottet, för att be-
I mäktiga gig konungens person. — Franckh hade
i jmedlertid personligen aftalt med Dr Gärthb, Dr
I Weidig, Br Hundeshagen och andra utlänningar,
loch d. 2 Februari 4853 skulle en sammankomst
äga rum vid Waärtembergska gränsen, för att öf-
I verenskomma med utlänningarne om tiden för re-
I volutionens utbrott. Men d. 30 Januari blef Har-
i degg och d. 4 Februari Meyer arresterad i Täöbin-
I gen, och Franckh ilade nu till Mannheim, för att
genom IKnöbel underrätta de utländska samman-
svurne om sakernas ställning. Vid återkomsten
till Stuttgart blef äfyen han d. 9 Febr. arresterad.
I — Nu började en ny epok, Koseritz egentliga sam-
j mansvärjning. Den 4 Mars 4833 kom juriskandi-
I daten Fr. Breidenstein från Homburg till Ludwigs-
I burg, legitimerade sig såsom utskickad från Dr
Gärth, och begärte en sammankomst emellan Wir-
I tembergarne och utlänningarne. Denna samman-
komst ägde rum i Schluchtern, en Badisk by vid
Heilbronn. ÅA ena sidan Koseritz och Dorn, å
den andra Dr Gärth, apothekaren Trapp och den
a KE Ta