Rn nn OM ee es
deras nödvändighet och gagn allmänheten har,
för att, i frågor om val af rättegångsombud och
annat juridiskt betjenande, dervid se skäl att
mycket fästa sig; men visst är, att det lagstu-
dium, som till vinnande af juris-doktorsgrad
förutsättes, är så högst gagneligt och angeläget
både för embetsverken och allmänheten, vid
svårare och mer invecklade sakers redning,
att hvarje person, som (äfven utan graduerin-
gen) grundligt gjort detta studium, derigenom
blir en man nödvändigtvis eftersökt och anli-
tad. Vi fråga, om mera behöfves? Och skall
icke hvarje person, som vill vinna egenskapen
af att bli eftersökt i denna väg, finna sitt gifna
intresse uti att göra det ifrågavarande studium?
och göra det der hvarest det bäst kan ske,
d. v. s. vid högskolan? Vi hafva redan vid
högskolans definition förutsatt såsom afgjordt,
att hon är det yppersta stället för undervis-
nings erhållande i hvarje vetenskap: derförutan
förfaller hela hennes begrepp.
3. Om examina inför medicinska fakulte-
ten gäller på det hela detsamma, som om de
nyssnämnda. Till den vidd, som på Sundhets-
kollegium ansvaret hvilar för skicklige medi-
cinske embetsmäns anställande till rikets tjenst,
är också detta kollegium arbetstagaren och
den naturlige pröfvaren af sökandes halt. Så-
dane läkare, som icke ämna sig till medicinska
embeten, men vilja betjena allmänheten utan
att göra det i egenskap af tjenstemän, behöfva
visserligen en kontroll öfver sig, enär allmän-
heten i detta ämne icke kan anses så kunnig,
att den sjelf förstår bedöma personer, som den
vid sjukdomar må anlita. Likasom lagen icke
tvingar någon, att vid val af ombud eller an-
nat juridiskt biträde nödvändigt endast hålla
sig till dokumenterade jurister, så finnas väl
ock, i medicinsk väg, intet direkt förbud för
en hvar sjuk att söka bot hos hvem han vill
och gitter; men indirekte gifves förbudet der-
uti, att icke hvar och en är efterlåtet att ut-
öfva läkedom. Detta bör väl ock i allmänhet
anses för ett ganska vist stadgande, då läkare-
konsten ännu befinner sig i flere fall dunkel,
och så farlig, att qvacksalfvare måste utestän-
gas. Månne icke då äfven Sundhets-kollegium
blir rätta forum för högsta examens-kontrol-
len ) öfver hvarje läkare; icke allenast dem,
som söka medicinska tjenster, utan ock andre
praktiserande? Möjligheten för medicinska exa-
minas indragande vid universiteterna tyckes
härigenom vara gifven. Men, i fråga om bi-
behållande, äro likväl denna fakultets examina
de, som längst kunna qvarstå vid akademien,
åtminstone äro de genom sitt ringare antal min-
dre tryckande, och, genom den större nödvän-
digheten att hålla ämnena nära praktiken, blir
deras studium mindre i stånd att kunna förfal-
la till blott. formalism och glosläsning.
4. Filosofiska fakulteten. Inom dess krets
förefalla de talrikaste examina, både till slag,
och till antal inom hvarje slag. Utom direkta
embets-examina, utgöra denna fakultets gradu-
al-examina (den s. k. magister-graden) äfven till
en stor del embets-examinsa; emedan för de fle-
sta lärarebefatiningar i riket fordras, såsom
vilkor för kompetens, att den sökande skall
vara graduerad. Man finner således, att det
för professorerne mest tryckande af tentamens-
och examens-väsendet, äfvensom detta väsen-
des skadliga inflytelse till studiernas nedsättan-
de och förvandling till glosläsning, måste in-
träffa i denna fakultet företrädesvis. En hjelp.
och en snar hjelp, fordras framför allt bär, e-
medan nöden här är störst. Utom all tvifvel
skulle denna hjelp naturligast och grundligast
träffas deruti, att filosefiska fakultetens profes-
I sorer fortfore, som hittills, att vara de högste,
förnämste och bäste lärare, hvarje i sin ve-
tenskap, så att enhvar för att erhålla den i ri-
ket högsta och bästa undervisningen hade at!
vända sig till dem; men att hvarje embets-
myndighet, som hade att tillsätta en tjenste-
man (för lärarebefattningar eller annat), sjel
genom hvad prof, den aktade nödigt, utforska
de en sökandes kunskaper, skicklighet och för
måga.
Man kan hafva mycket emot detta system
Vi skola ärligt upptaga och betrakta dess svag.
heter, både för att se, huru stora de kunna va.
ra, och hvarpå de grunda sig. Man må sägs
hvad man vill, så är denna sak en af de vig.
tigaste i hela uppfostringsfrågan, emedan der
rör ingenting mindre än den sanna och verk:
oa Järdomens räddning ifrån underaåna.