OM UPPFOSTRINGSVÄSENDET I SVERIGE. S 3. Om Universiteterna. IH. Examensväsendet. (Forts. fr. AM? 75.) För att närmare efterse, huru upphörandet af akademiska såväl embetssom graduaexamina efter hand kunde vara möjligt, böra vi, efter löfte, taga hvarje fakultet serskildt i betraktande. 4. Theologisk fakultet gifver undervisning till bildande af prestmän i alla grader, för de stift, inom hvilka universitetet ligger. Men på hvarje stifts styrelse (Domkapitel) hvilar ansvaret för Iden ecklesiastika vården inom stiftet; den äger åledes ceck att ansvara för anställande af goda orestmän; den måste, efter vårt förmenande, yröfva ämnena, som härtill anmälas. Vi tala icke om sjelfva prestbildningens beskaffenhet; vi yttra oss blott om rätta forum för examina. Nu är med prestoch pastoral-examina i riet det förhållande, att faktiskt tili största deen det inträffar, som vi anse för det rätta, huru det icke sker så till principen. I de tift, der universiteter finnas (Upsala och Lund), itgöras stiftstyrelsens ledamöter till det mesta f samma personer, som de theologiska fakuleterna; föliaktligen blifva examinatorerne (till största delen) samme män, som de, hvilka ansvara för stiftet. I de öfriga stiften bildas och sxamineras presterne vid stiftets gymnasium med undantag af nigot i sednare tider tilagdt akademiskt ämne, som måste ahsolveras vid universitet): men gymnasii ephorus och ektorer utgöra tillika stiftstyrelsen; resultatet nuir mest således äfven här faktiskt det, att, såsom vi anse rätt vara, arbetstagaren — stilttyrelsen — pröfvar personerna, som skola kättas till prestembetema. Följden visar sig ;ckså vara den, att såsom embetsmannakorps a är den bästa, betraktad ), den ecklesiast hålitligaste och dugligaste i riket. Följaktligen ynes i det faktiska föga ändring af examensorum här behöfva sättas i fråga; men till prinvipen skulle examinatorerne icke verkställa förvören såsom medlemmar af theologisk fakultet ller såsom gymnasiilärare, utan i egenskap af omkapitels-ledamöter. Det egna medföljer likväl här, att ingen lättnad ifrån tentamensoch xamens-bestyr dymedelst uppstode för theolorie professorerne, såsom personer; men hvilket var sin grund deruti, att de, jemte professioen, äro styrare af stift. Så mycket om de heologiska embets-examina (prestoch pastoal-). Hvad de theologiska gradual-examina idkommer, som egentligen inskränka sig till heologiska licentiaturen, så hafva dessa merendels Ör ändamål, att gifva högre befordringsrätt tili kademiska tjenster inom theologiska fakulteen. Arbetstagaren är således då universiteet sjelf, hvarföre det äfven efter vår yttrade rincip visar sig Vara rätt, att dessa examina agas vid akademien. De theologiskt graduerade, om söka pastorat inom Upsala och Lunds stift, tå i samma kategori. Endast för de gradueOm innehållet och beskaffenheten af dess bildning (hvarom man hör så mycket talas) yttra vi oss icke här. Här är blott frågan om presterna såsom embetsmannakorps.